”Nöjer sig kanske inte förrän man fått sälja allt man har”

Publicerad 2024-02-10

”Vi har flera fall där familjer och barn fått hjälp”, säger Ulrika Kvarnström, verksamhetschef på polisens Nationella operativa avdelning.

Vad gör man om kriminella hotar att döda ens barn om man inte betalar?

På Polismyndigheten har man ett tydligt svar:

– Vårt råd är att inte betala alls utan vända sig till oss, det finns hjälp att få, säger Ulrika Kvarnström på Nationella operativa avdelningen.

När Amandas tonårsson Johan började utpressas av ett kriminellt nätverk blev hela familjen livrädda.

Gänget hotade med misshandel och värre om de vände sig till polisen, så det har de än idag inte vågat.

– Jag förstår verkligen rädslan. Jag skulle känna likadant om det var mitt barn det gällde. Men jag vill verkligen förmedla att man ska vända sig till polisen. Det finns hjälp att få, vi har flera fall där familjer och barn fått hjälp, säger Ulrika Kvarnström, verksamhetsutvecklare på polisens Nationella operativa avdelning.

Men hur stor är risken att de kriminella faktiskt gör allvar av sina hot?

Emma Ravald, även hon verksamhetsutvecklare på Noa, säger att det är långt många fler hot som uttalas än som i slutändan genomförs.

”Inte hållbart vara tyst”

– Det spelar kanske ingen roll om man är så rädd och det gäller ens eget barn. Men det är viktigt att polisanmäla. Vet vi inte ens om situationen så kan vi inte göra någonting och risken är stor att om man betalar en gång, så kommer de som hotar komma tillbaka fler gånger och för att begära mer, säger hon.

”Det är väldigt få fall av utpressning som leder till att någon faktiskt mördas”, säger Jale Poljarevius, underrättelsechef i polisregion Mitt.

Jale Poljarevius, underrättelsechef i polisregion Mitt, håller med.

– De nöjer sig kanske inte förrän man kanske fått sälja allt man har och lämna hus och hem, säger han.

Men om utpressarna hotar med att döda om man vänder sig till polisen?

– I de allra flesta fall gör en polisanmälan den som utpressar obekväm så att den hellre letar upp ett nytt mål istället. Det är väldigt få fall av utpressning som leder till att någon faktiskt mördas, men med det sagt kan man inte säga att risken är noll. Men att vara tyst och betala är heller inte hållbart, säger han.

Amanda och hennes son bor i innerstaden i Stockholm. Innan detta hände dem trodde de att problem som dessa främst drabbade personer i utsatta områden.

”I hela staden, alla län”

Men både polisen, och socialtjänsten, säger att de märkt en ökning av fall som dessa sedan våldsvågen drog igång 2023 och att problemet spridit sig.

– Det jag tycker att vi sett förut var att den här problematiken var väldigt koncentrerad till utsatta områden, och det är fortfarande mer förekommande där. Men vi har sett hur det spridit sig i hela staden och i alla län, säger Lina Blombergsson, avdelningen för strategi och utveckling på socialförvaltningen i Stockholms stad.

Amanda och Johan säger att de inte fick någon annan hjälp av socialen än ett nummer till Brottsofferjouren. Lina Blombergsson, som inte kan uttala sig om det specifika fallet, säger att socialtjänsterna har färre verktyg när de utsatta inte vill koppla in polisen.

– Vi har ett nära samarbete med polisen men vill man inte anmäla så blir det svårare. Det är polisen som hjälper till att göra risk- och säkerhetsbedömningar och som kan hjälpa till att bedöma vilka skyddsåtgärder som behöver sättas in.

Bad dem förvara narkotika

Men Lina Blombergsson vill poängtera att det finns hjälp att få.

Som föräldrastöd, hjälp i hur man som förälder kan hjälpa sitt barn i en sådan här situation. Eller stöd till den drabbade, exempelvis genom att hitta strategier i vardagen., som vilka platser och situationer man bör undvika.

– Men är det en farlig situation där man är rädd för sprängningar eller misshandel då måste vi samarbeta med polisen och dela information med dem, säger Lina Blombergsson.

Johan lärde känna den nätverkskriminelle killen genom andra kompisar. Han och hans vänner förstod vem den nya killen var först när han bad dem förvara narkotika.

När de vägrade fick de veta att de skulle skadas om de inte började betala böter till gänget.

Jale Poljarevius säger att man inom polisen ser många olika varianter på det som Johan varit med om. Ibland kan man bli tillsagd att förvara narkotika. Man blir förd till en plats där drogerna ska gömmas – när de sedan ska hämtas igen är de borta.

”Kontakta hemkommunen”

– Då har gänget själva varit där och hämtat upp det men påstår att det är borta, och så måste man böta för det eller gå med i gänget.

Jale Poljarevius säger att mörkertalet vad gäller utpressningar som dessa troligtvis är högt då många är rädda för repressalier.

– Det vi kan hjälpa till med vid en akut situation är att exempelvis ge polisbevakning eller att lokalisera den drabbade till en annan ort. Men gör man inte en polisanmälan så är det omöjligt att erhålla sådan åtgärder.

Lina Blombergsson säger att om man läst artikeln om Amanda och Johan kan man börja med att kontakta sin hemkommun och se vad gör hjälp det finns att få.

– Ta hellre kontakt så tidigt som möjligt än att vänta.