De som är fiender till en offensiv klimatpolitik i EU lyssnar inte längre på argument. Nu måste de attackeras där de tycker att det gör som ondast – ekonomiskt.

Centerpartiet föreslår ett klimatlås för EU-pengar till länder som inte sänker sina utsläpp.

Sverige har gått från att vara ett föregångsland när det gäller klimatet, till att regeringen låtit sig kapas av Sverigedemokraternas skepticism till om klimatförändringar verkligen förekommer.

I Europaparlamentet är Sverigedemokraterna ett av de europeiska partier som röstat mest nej till förslag på klimatområdet, i 70 procent av omröstningarna.


Centerpartiet ser med stor oro hur Sveriges regering nu sänker sina klimatambitioner och ökar utsläppen i landet. Och det är fler som oroas över det. Många myndigheter, till exempel Trafikverket, Naturvårdsverket, Konjunkturinstitutet, Klimatpolitiska rådet och regeringen själv varnar för att Sverige inte klarar de nödvändiga utsläppsminskningar som krävs för att nå EU:s klimatmål till 2030.

Men Sverige är långt ifrån det enda land där utvecklingen riskerar att gå åt fel håll. Ytterhögern har lyckats skaffa sig makt i Finland, Italien, Grekland – snart också i Nederländerna. Utöver främlingsfientligheten verkar de förenas i sitt motstånd mot EU:s klimatambitioner.

Nyligen läckte ett utkast till EPP:s, den europeiska konservativa partigruppens, EU-valmanifest ut. Det är Moderaternas och Kristdemokraternas hemvist i Europaparlamentet. I utkastet lyser klimatåtgärderna med sin frånvaro. EPP har också under det senaste året lovat sina väljare att gruppen ska stoppa förhandlingarna inom den gröna given, EU:s stora klimatomställningspaket.

I några länder är det partier med en annan politisk inriktning som motsätter sig klimatåtgärder. I Slovakien försökte det proryska och socialdemokratiska partiet Smer ge ansvaret för klimatfrågorna till en klimatförnekare, men stoppades då av den slovakiska presidenten.

Samtidigt som allt detta sker larmar EU:s klimatvetenskapliga råd om att EU-ländernas arbete med att sänka utsläppen går alldeles för långsamt, och att takten måste fördubblas om det ska vara möjligt att nå unionens klimatmål till 2030 och att hela EU ska bli klimatneutralt 2050. Den största anledningen är att EU-ländernas nationella planer inte är tillräckligt ambitiösa.

Europa måste ta sitt globala ansvar för att minska skadliga utsläpp. Såväl EU som Sverige behöver sätta ambitiösa klimatmål till 2040 för att nå klimatneutralitet senast 2050 och för att klara 1,5-gradersmålet som slogs fast i det avtal som antogs vid FN-mötet i Paris 2015. 

För att uppnå det föreslår Centerpartiet inför årets EU-val:



• EU:s utsläpp ska minska med 95 procent till 2040, jämfört med 1990 års utsläpp. Det är nödvändigt om det ska vara möjligt att nå klimatneutralitet och uppfylla vad unionens medlemsländer lovade i Parisavtalet.

• EU:s utsläppshandel ska så snabbt som möjligt inkludera samtliga utsläpp från transport-, bostads- och avfallssektorn. Dessutom måste de gratis utsläppsrätter som delar av industrin och flyget får avslutas omgående.


• Ett stopp för fossila subventioner senast 2025 i hela EU. Sverige, som ofta framhålls som gott exempel på hur man frikopplar utsläpp från ekonomisk tillväxt, bör ta ledartröjan och fasa ut de klimatskadliga subventioner som finns kvar. Varken EU:s eller något enskilt lands budget ska stimulera fortsatt fossilberoende.

• När Tidöregeringen ökar utsläppen är EU ett säkerhetsbälte för att Sverige inte åter ska falla tillbaka till höga utsläppsnivåer. EU-kommissionen måste ta sitt ansvar och straffa de länder som inte följer gemensamt satta EU-regler med böter och domstolsförfaranden.

• Centerpartiet vill gå ett steg längre: Ge EU-kommissionen möjlighet att aktivera ett klimatlås mot länder som inte uppfyller sina klimatmål. EU-kommissionen ska föreslå åtgärderna, men ministerrådet, där en minister från varje land ingår, besluta med kvalificerad majoritet – alltså fler än hälften av antingen alla röstande eller av närvarande röstberättigande.

Klimatlåset bör likställas med demokratilåset, som Centerpartiet gick till val på 2019. Demokratilåset blev verklighet 2021, då EU antog en mekanism som gör det möjligt att dra in EU-stöd till länder som beter sig demokratiskt tvivelaktigt. Den har hittills använts mot både Ungern och Polen.

På samma sätt som hotet mot demokratin är existentiellt är klimathotet en existentiell utmaning som Sverige och EU måste ta sig an tillsammans. Därför vill Centerpartiet att EU-länder som ökar utsläppen, sätter käppar i hjulen för den gröna omställningen eller inte når sina klimatmål inte ska ha full tillgång till pengar från EU:s gemensamma budget.

Svenska skattebetalare ska inte tvingas finansiera ökade utsläpp, oavsett om det är Sverige eller Italien som bidrar till dem.

Vi lovar att en röst på Centerpartiet i Europavalet den 9 juni är en röst för planetens framtid. Vi sviker inte klimatet.

SKRIBENTERNA

Emma Wiesner (C), Europaparlamentariker och partiets toppnamn i EU-valet

Rickard Nordin (C), riksdagsledamot för Göteborg och klimat- och energipolitisk talesperson

Stina Larsson (C), riksdagsledamot för Skåne och miljöpolitisk talesperson

Läs mer: ”SD-regeringens klimatpolitik spelar Putin i händerna.”

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.