ADHD

Majas son fick diagnos utan att träffa läkare eller psykolog på BUP

1:57 min
  • Inom BUP Västmanland har man kraftigt minskat tiden från nybesök till ställd adhd-diagnos och behandling genom en modell där barnet i vissa fall inte ens träffar psykologen och läkaren som ställer diagnos.

  • Maja blev väldigt förvånad när hennes 8-årige son fick en adhd-diagnos efter bara ett möte med en specialistsjuksköterska.

  • Tove Marthin, verksamhetschef för BUP Västmanland, är inte orolig för att diagnoser ställs för lättvindigt utan pekar på att man hämtat in ett omfattande faktaunderlag från bland annat skolan och föräldrar.

– Får man göra så här? Får det gå till på det här sättet?, säger Maja.

– När man ställer en diagnos så trodde jag att det var självklart att man har träffat patienten, men så är det inte i vårt fall, han träffade aldrig en läkare eller en psykolog.

Vad är det som oroar dig?

– Oron har väl varit, om vi kunde lita på den här diagnosen och bedömningen som gjordes.

En stor grupp av de som söker hjälp hos BUP gör det med en frågeställning om adhd och många får vänta länge på en utredning. På flera håll inom BUP har man förändrat eller håller på att förändra sitt sätt att arbeta för att korta köerna till utredning. I Stockholm har det nyligen väckt stark kritik bland personalen, som varnat för bland annat feldiagnoser.

I Västmanland arbetar man sedan flera år enligt en modell där personal, till exempel en sjuksköterska, använder en manual med många frågor vid ett besök. Innan detta besök har BUP hämtat in ett omfattande faktaunderlag från bland annat skolan och föräldrar.

Sen kan diagnos ställas inom en vecka i diskussion med läkare och psykolog, som kanske inte träffat barnet. Det här har kraftigt minskat tiden från nybesök till ställd diagnos och behandling, säger Tove Marthin, verksamhetschef, BUP Västmanland:

– Vi får ju mer nöjda familjer eftersom det är kortare köer till att komma in till behandling och det är egentligen det man vill ha. Diagnosen är ju grunden för en behandlingsinsats och då kommer man dit snabbare, då är man mer nöjd. Jag är inte orolig för att vi missar någonting eller att vi ställer diagnoser för lättvindigt.

Riksförbundet Attention, som samlar många människor som själva har eller har barn med neuropsykiatriska diagnoser, säger till Ekot att man i grunden är positiv till att nya arbetssätt kan korta köerna inom vården, men understryker att det är viktigt att diagnos ställs på rätt sätt.

Maja vars son fick en adhd-diagnos efter endast ett möte med en specialistsjuksköterska tror egentligen inte att diagnosen för hennes son är fel, men skulle ändå ha föredragit att vänta längre på diagnos och att utredningen varit mer omfattande:

– Det är väl klart att det kan påverka honom i livet och val av yrke och så. Det här är en diagnos som vår son kommer att ta med sig i livet, så det är ju så viktigt att det blir rätt gjort.

Tipsa Ekots granskande reportrar!
Vet du mer om detta eller om något annat vi borde granska?
Hör av dig till Ekots granskande reportrar eller mejla till redaktionen.
Vill du tipsa krypterat? Använd
Radioleaks.