Hoppa till innehållet

”För mycket pengar har flugit in i branschen”

För en gamingbolags-vd är karriärbakgrunden unik: toppjobb inom energisektorn och chef för en riskkapitalfond.

Nu styr Stefanía Halldórsdóttir den svenska spelutvecklaren Avalanche Studios Group, vars försäljning i fjol spräckte miljardvallen.

När Stefanía Halldórsdóttir började i gamingbranschen igen såg hennes söner till att uppdatera henne i spelvärlden.
När Stefanía Halldórsdóttir började i gamingbranschen igen såg hennes söner till att uppdatera henne i spelvärlden.Foto: Jesper Frisk

Avalanche Studios Group är en av Sveriges största spelutvecklare och har gjort succé med framför allt jaktspel som ”The Hunter: Call of the Wild”.

Bolaget fyllde 20 år i fjol och har drygt 600 anställda utspridda i Stockholm, Malmö, New York och Liverpool. 

Sedan i höstas ingår även en studio i Montreal efter köpet av Monster Closet – ett relativt nytt bolag startat av veteraner som tidigare haft ett finger med i spelet bakom stora titlar som ”Halo”, ”Assassin’s Creed” och ”Far Cry”.

”Call of the Wild: The Angler” är ett av Avalanche Studios succéspel.
”Call of the Wild: The Angler” är ett av Avalanche Studios succéspel.Foto: Pressbild

När bokslutet för 2023 presenteras senare i år kommer det att visa att en drömgräns passerats. 

”Vi nådde 1,1 miljarder kronor i intäkter med en rörelsemarginal på 13 procent och har tre miljoner aktiva användare varje månad”, säger Stefanía Halldórsdóttir, som greppade spakarna i bolaget för ett halvår sedan.

Senast bolaget var i närheten av sådana siffror belönades personalen med ett guldregn på 20 miljoner kronor.

”Vinstdelningsprogrammet kommer att gälla även nu”, försäkrar den nya vd:n. 

I somras flyttade hon till Stockholm från Island med maken, yngsta dottern och en av två hundar. Mellansonen är på väg att ansluta för universitetsstudier.

Stefanía Halldórsdóttir är född i Västfjordarna på Island, men bodde i tonåren i Österrike, har pluggat i Köpenhamn och även jobbat i Shanghai dit familjen migrerade för tio år sedan när hon skulle leda isländska gamingbolaget CCP:s satsning på ett virtual reality-spel. 

”Jag är superglad över kylan och snön här – skönt att komma bort ifrån de isländska lågtrycken och all vind och regn.”

Som jägare hoppas hon kunna komma i gång med fritidsintresset också i Sverige, så fort alla licenser och tillstånd är ordnade och hennes hagelbössa, en Marocchi, är på plats.

”Jag lärde mig jaga av min nu 96-årige morfar, framför allt ripa. Men nu måste jag sätta mig på skolbänken och ta jägarexamen eftersom min isländska jaktlicens inte gäller här.” 

Avalanche Studios Group har vuxit stadigt och huvudkontoret nära Medborgarplatsen på Söder i Stockholm omfattar nu även det våningsplan där börsnoterade Paradox Interactive tidigare satt. 

Stefanía Halldórsdóttir kom till spelindustrin via energibranschen och riskkapitalvärlden.
Stefanía Halldórsdóttir kom till spelindustrin via energibranschen och riskkapitalvärlden.Foto: Jesper Frisk

Totalt har antalet kvinnor i den svenska spelindustrin ökat på senare år. Enligt senaste Dataspelsindex, branschens egen undersökning som är baserad på 2022 års siffror, var 44 procent av alla nyanställda kvinnor, att jämföra med 26 procent föregående år.

Med isländskans intåg kan man säga att jämställdheten ”levlar upp” något i chefsleden. I samma Södermalmskvarter sitter till exempel redan Rebecka Coutaz i toppen på Dice, som ägs av amerikanska jätten EA. I Münchenbryggeriet, nere på Söder Mälarstrand, är Ulrika Höjgård chef för Mojangs Stockholmskontor, som basar över spelsuccén ”Minecraft”. Ytterligare exempel är Maria Redin, vd för MTG, och Christina Seelye, vd för likaledes First North-listade Maximum Entertainment.

Att det går att ta sig in i branschen – även med en spretig bakgrund – är Stefanía Halldórsdóttir själv ett lysande exempel på. I meritlistan syns roller som projektledare för utveckling av databaser inom vattenforskning och geografiska undersökningar, samt en radda styrelseuppdrag. 

Bland de mer udda inslagen, medan hon pluggade, finns även ett deltidsjobb som gick ut på att hjälpa filmskaparen Vilhjálmur Knudsen sköta en – förstås – vulkanshow.

”Jag ville tillbaka till den kreativa industrin. Spel har en social och positiv påverkan.”

Vägen in i spelindustrin gick via universitetsstudier i datavetenskap och jobb på isländska speljätten CCP Games, känt för sitt hyllade futuristiska rymdäventyr Eve Online, som kom redan 2003. Det är ett så kallat MMORPG-spel där massor av spelare interagerar med varandra i en virtuell värld.

Det blev drygt åtta år på gamingbolaget innan hon gick tillbaka till mer jordnära arbetsuppgifter på Landsvirkjun, Islands nationella kraftbolag som är landets största elproducent och driver 21 kraftverk. 

”Jag förhandlade fram de största kontrakten och energiavtalen med de mest kraftintensiva kunderna, som aluminiumverk. Det var ett stort operativt jobb, precis vad jag ville syssla med. Hög effekt, höga marginaler.”

Så du är rätt tuff att förhandla med?
”Man måste vara väldigt strategisk, för det handlar om att nå resultat. Jag vet att det är en klyscha, men en förhandling ska vara ’win-win’ för båda parter. Du måste sätta dig in i vad motparten vill. Vad är deras mål kontra dina?”

Stefanía Halldórsdóttir visar upp några av bolagets titlar. ”Spelandet går inte ned. Folk gillar att spela även i svåra tider.”
Stefanía Halldórsdóttir visar upp några av bolagets titlar. ”Spelandet går inte ned. Folk gillar att spela även i svåra tider.”Foto: Jesper Frisk

Miljö- och hållbarhetsintresset öppnade dörren för att leda riskkapitalfonden Eyrir Growth Fund – en del av Eyrir Venture Management, ett av Islands största investmentbolag.

”Fonden hade ett förvaltat kapital på 50 miljoner dollar investerade i drygt 20 bolag i hållbarhetsbranschen. Vi gick in för att hjälpa dem skala upp. Alla kommer inte att lyckas, men ett par av dem har potential att bli riktigt stora.”

Återgången till spelindustrin var varken enkel eller privatekonomiskt det bästa. 

”Jobbet på fonden var oerhört roligt. Förmodligen återvänder jag dit någon gång. Men jag lämnade de långsiktiga incitamenten bakom mig i och med att jag tog in en ny partner i mitt ställe”, säger Stefanía Halldórsdóttir.

Vad är det som lockar med gaming?
”Jag ville tillbaka till den kreativa industrin. Spel har en social och positiv påverkan. Folk gillar att leka, vara uppkopplade och tillhöra en gemenskap där de har vänner eller träffar nya. Med tanke på vad som händer i världen nu, där människor är mer splittrade än enade, tror jag att spel – speciellt de som är designade för en öppen värld – kan vara en förenande faktor.” 

Avalanche har tack vare jaktspelen, som nu även utökats med ett fiskespel, haft en stabil bas spelare i Tyskland och USA. Men den marknad som har störst tillväxt är Kina. 

Bolaget har även utvecklat ”Generation Zero”, en apokalyptisk historia som utspelar sig i en svensk 1980-talsvärld där gamla Volvobilar blandas med dödliga robotar.

Stefanía Halldórsdóttir vägrar berätta vad bolaget har på gång härnäst. Känt är dock att bolaget jobbar på ett spel med titeln ”Contraband”, som av allt att döma börjar närma sig lansering.   

”Vi har flera spel under utveckling och kommer att fortsätta att ha både egenutgivning och förlagsfinansierade projekt. Som marknaden ser ut nu är det bra riskspridning. Jaktsegmentet har en spelarbas som är väldigt lojal. Och när vi släppte ’Generation Zero’ på Playstation Plus, där det kunde laddas ned gratis, fick vi 1,5 miljoner användare vilket verkligen överträffade våra förväntningar.”

Nya studioförvärv är inte aktuellt. Däremot att fortsätta vidareutveckla den egna portföljen.

”Alla spel som finns därute har inte den publik de förtjänar. Det är svårt att locka till sig ny publik. Därför är det mycket värdefullt att ha lojala spelare, och viktigare än någonsin att ge dem något nytt och glänsande tillägg eller uppdatering var tredje månad. Eller åtminstone varje halvår.”

Stefanía Halldórsdóttir ser branschkolleger dra i nödbromsen. ”Åtstramningarna är lite av en väckarklocka”, säger hon.
Stefanía Halldórsdóttir ser branschkolleger dra i nödbromsen. ”Åtstramningarna är lite av en väckarklocka”, säger hon.Foto: Jesper Frisk

Vilka spel spelar du själv?
”’Clash Royale’, typ varje dag på min Iphone. På senare tid också mycket ’Elden Ring’. ’Dark Souls’-serien har jag också hållit på med på min Playstation.”

Efter den exempellösa boomen för spelindustrin i samband med pandemin har det blivit tuffare på marknaden. I takt med stigande inflation och minskad konsumtion har även dataspelsbranschen, som numera är större än film- och musikindustrin tillsammans, tagit stryk.

Flera stora gamingjättar har sagt upp personal, nu senast Microsofts spelutvecklargren som kapade antalet anställda med 1.900 personer. Svenska Thunderful Group gick i januari ut med att personalstyrkan ska minskas med 20 procent.

Hur ser du på branschen de kommande två eller tre åren? 
”Åtstramningarna är lite av en väckarklocka. För mycket pengar har flugit in i branschen de senaste åren. När räntorna är höga är det svårare som investerare att lägga pengar på något som ger dig avkastning först flera år framåt.”

”Men spelandet går inte ned. Folk gillar att spela även i svåra tider. Pengar är dyra. Vad som händer i spelindustrin är samma sak som inom annan tech. Jag vill inte säga neddragningar, för det låter som att marknaden minskar och det gör den inte, men vad som händer är att färre företag får pengar till det de vill göra.”

Saudiarabien har börjat muta in en allt större del av spelindustrin, både genom att investera i spelkoncerner som svenska Embracer och genom att ordna stora internationella tävlingar. 

Hur ser du på det?
”Jag är inte är helt uppdaterad på just den utvecklingen. Men saudierna har uppenbarligen pengar som de behöver investera.”

 

Siktar Avalanche på att gå in i e-sport?
”Våra spel är inte av den typen. Men om vi skulle göra ett som funkar för det skulle vi inte ha någonting emot det. E-sport är ett intressant område eftersom det har utvecklats så mycket de senaste fem åren. Publiken är enorm – det är lockande för alla spelbolag.”

Hur ser du på användning av AI i spelutveckling?
”I all spelproduktion måste produktiviteten öka, därför experimenterar många bolag med hur man kan göra prototyper snabbare, öka produktionstakten, utan att anställa fler. Vi vill alla ha mer kvalitet och nå ut på marknaden snabbare. Om AI-tekniken hjälper till med det borde vi försöka. Men inte på alla nivåer och inte för att ersätta all kreativitet.”

Vad har du själv för erfarenhet av AI?
”De senaste sex åren har jag varit ordförande för ett isländskt språkinitiativ, på uppdrag av regeringen, kopplat till att främja AI. Ett av målen handlar om att skydda isländskan i den digitala tidsåldern. Vi jobbade bland annat med Open AI (som ligger bakom Chat GPT, Di:s anm.) i ett experiment för att stödja ett litet språk.”

”Gamingbolag kan använda många AI-komponenter som redan finns på plats för att öka kvaliteten på hur språk används i spel eller för att bli mer produktiv i översättningar, till exempel. Men spelutveckling kommer alltid att vara en kombination av människa och teknik.”

Innehåll från ÅlandsbankenAnnons

Konst som investering – så ska du tänka

Osannolika fynd, tavlor som säljs för svindlande belopp, förfalskningar och spekulationer. Konstmarknaden lockar många – men är minst lika komplex och nyckfull som börsen. För att göra konst till en god affär är det oftast säkrast att lita på hjärtat, menar Ålandsbanken.

EXTERN LÄNK: Ålandsbankens experter hjälper dig i komplexa frågor 

Hösten 2017 ropade ett auktionshus i London ut en tavla som sades vara målad av självaste Leonardo Da Vinci. Utgångspriset låg på svindlande 100 miljoner dollar. Men det passerades snabbt. Efter en intensiv budgivning landade slutpriset på 450 miljoner dollar, eller motsvarande nästan 4,5 miljarder kronor.

Uppståndelsen kring verket, Salvator Mundi, har fortsatt efter köpet. Men i dag tror de flesta experter att målningen till största delen är målad av en av da Vincis lärlingar, snarare än av mästaren själv.

Liknar aktiemarknaden

Detta är förstås en ovanlig historia. Men även om det är ett exceptionellt fall väcker det en del frågor om konstmarknaden. Är det rimligt att en målning säljs för över 4 miljarder kronor? Vad ligger i ett sådant värde? Salvator Mundi blev den dyraste tavlan någonsin att säljas på en auktion, men det är som bekant långt ifrån det enda konstverk vars pris har skjutit i höjden. 

De enorma ekonomiska värden som kopplas till vissa verk har gjort konstmarknaden till en plats där många, likt på aktiemarknaden, spekulerar i möjliga värdeökningar. Samtidigt finns det såklart många aktörer på konstmarknaden som är genuint intresserade av konst.

Många faktorer påverkar priset

Så hur ska man då tänka om man som lekman vill ge sig in på marknaden? Vad är det egentligen som avgör priset på ett konstverk – och vilka tavlor är det som stiger i värde?

Till viss del handlar det om konkreta aspekter som storlek, teknik och popularitet. För okända konstnärer eller sådana som befinner sig i ett tidigt skede i sin karriär, är det faktorer som är kopplade till konstverket i sig som styr prissättningen. Men snart blir konstnären och konstnärskapet den avgörande faktorn. ”Sämre” verk av en känd konstnär kan till exempel ge högre priser än ett fantastiskt verk av en okänd konstnär. Ju mer känd och erkänd, desto högre pris.

Även tillgången på verk kan påverka prisbilden. En konstnär som producerar väldigt många verk kan sälja mer, men kanske då för lägre pris per verk. Samtidigt måste produktionen vara tillräckligt stor för att skapa uppmärksamhet och nå ut till en stor publik. Till viss del kan utbudet påverkas av gallerister och samlare själva, som kan se till att verk inte kommer ut för ofta på auktion för att priserna inte ska riskera att sjunka.

EXTERN LÄNK: Att välja Ålandsbanken kan göra skillnad 

Lita på hjärtat

De flesta experter råder alla som vill köpa konst på en ”rimlig” nivå att göra det utan att spekulera i värdeökning. En bra affär är helt enkelt att få tag i något du tycker om, eftersom det då blir en daglig avkastning i att ha konstverket nära dig hela tiden, så fort du tittar på det. 

Ekonomiprofessorn Michael Moses, en av upphovsmännen till Sotheby’s Mei Moses Fine Art Index, menar också att du inte ska vänta dig några snabba klipp. Det finns redan så mycket kompetens och expertkunskap på konstmarknaden att det blir som att hitta en nål i en höstack, menar han. Michael Moses lyfter istället fram vikten av långsiktighet.

Detta bekräftas i en magisteruppsats från Handelshögskolan i Stockholm. I den studerades nästan 26 000 högkvalitativa oljemålningar av icke nu levande svenska konstnärer, som såldes i Sverige mellan 1985 och 2016. Uppsatsen kom fram till att den svenska konstmarknaden genererade en genomsnittlig blygsam avkastning på 0,6 procent per år. Aktiemarknaden avkastade under samma period 10,3 procent. 

En slutsats som går att dra är därför att om man ska köpa tavlor, bör det motiveras med att man älskar konst, snarare än att man vill göra sig en hacka.

En välkänd konstälskare är Ålandsbankens störste ägare, Anders Wiklöf, vars konstintresse väcktes redan på 1980-talet. Idag har han en av de främsta privatägda konstsamlingarna i Norden. Det som framför allt fångar hans intresse är finländsk och svensk konst från förra sekelskiftet. På privatmuséet Andersudde på Åland hänger målningar av kända konstnärer som Anders Zorn, Carl Larsson, Helene Schjerfbeck och Albert Edelfelt.

Anders Wiklöf har berättat att han aldrig har sålt en tavla – och inte kommer att göra det heller. 

EXTERN LÄNK: Ålandsbanken hjälper dig att projektleda din ekonomi 

 

 

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ålandsbanken och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera