Den palestinska utrikesministern Riyad al-Maliki var först ut att tala, rapporterar Reuters. Under resten av veckan ska över 50 länder höras. Länderna ska ge sin bild av de rättsliga konsekvenserna av Israels ockupation av Västbanken och östra Jerusalem. Israel har tidigare ockuperat Gazaremsan men 2005 drog landet sig ur området och styr nu Gazas gränser tillsammans med Egypten.

Länder som kommer höras är bland annat Sydafrika, Egypten, USA, Kina och Ryssland. Att så många länder deltar beror på att det är en av de äldsta internationella konflikterna och länderna vill ställa sig för eller mot Israels ockupation, menar Said Mahmoudi.

– Det är många stater som av olika skäl har anledningar att yttra sig, säger han.

Israel deltar inte

Hearingen kan eventuellt leda till ett icke-bindande yttrande. Målet handlar alltså inte om kriget i Gaza, vilket är föremål för andra förhandlingar i samma domstol. Det här målet utlöstes i stället av en begäran från FN:s generalförsamling redan 2022, alltså ett antal månader före Gazakrigets utbrott.

Israel har valt att inte delta och i ett uttalande från juni 2023 menade landet att ett yttrande skulle vara ”skadligt” för de israeliska och palestinska förhandlingarna.

– Det var väntat eftersom Israel inte accepterar domstolens jurisdiktion, de anser att det är en politisk fråga och måste lösas med förhandlingar.

ICJ yttrade sig 2004

En gång tidigare har ICJ gjort ett icke-bindande yttrande. 2004 beslöt domstolen att den barriär som Israel byggt runt Västbanken stred mot internationell rätt och skulle nedmonteras – något som inte har skett. Den ansågs olaglig då barriären gick in i det palestinska området i stället för att följa Israels gräns.

Said Mahmoudi menar att det då var en enskild fråga medan det nu handlar om bredare frågor.

– Den här processen de började i dag är viktig för att frågorna är betydligt större.