Efter en försäsong och ett cupspel som gjorde dåvarande tränaren Per Mathias Högmo lyrisk rörande Simon Gustafson började Häcken-stjärnan stöta på problem i fjol. Tätt inpå den allsvenska premiären ådrog han sig en höftskada och under 2023 strulade även ett lår och ett knä.
Året slutade i åtta starter och tre inhopp i allsvenskan, samt fem starter i Europa-spelet.
För Gustafson var det frustrerande och han är ärlig med att han i vissa lägen hade för lite tålamod i processen med att ta sig tillbaka till spel.
Nu har han också valt att bygga upp kroppen "från grunden" igen. I december opererade han sitt knä och därefter har han genomgått en rehabiliteringsprocess som gått ut på att han ska ta steg för steg, i rätt takt, mot en comeback.
- Det känns bra att få tillbaka kontrollen och funktionen, säger Häcken-mittfältaren.
- Det har varit viktigt för mig att inte ha ett tidspräglat mål. Utan att ha ett mål som handlar om funktionen, tålighet och att jag ska i checka i alla boxar.
Tävlingssäsongen startade i helgen men då var inte Gustafson med i truppen mot Östersund. Han är i träning men bedöms inte som redo för spel.
29-åringen vill inte stressa.
- Det finns väldigt många lärdomar jag dragit av fjolåret, kring hur man hanterar skador. Att det är viktigt att hitta en balans och att saker och ting får ta sin tid.
- Man kan inte vara He-Man och lura allting, förklarar Gustafson.
Men. Ja, det finns faktiskt ett men. En annan sida av myntet. Så ser den allsvenske stjärnan på det som varit.
- Någonstans känner jag mig ändå rätt nöjd med ansträngningarna som jag gjorde för att spela så som jag gjorde. För jag har förstått nu i efterhand att jag spelat med en trasig kropp, mer eller mindre. Även under mina friska perioder var det så. Så det finns väl någon styrka i det.
Men var det dåligt för kroppen att du spelade?
- Ja, det var det. Men det förstod jag inte fullt ut då. Och det är kanske också en lärdom för mig. Det var aldrig riktigt bra, och det är synd. För jag gick också miste om känslan av att vara i fri i min egen kropp, att kunna göra vad jag vill.
- Det fungerar vid enstaka tillfällen att det är så men över tid är det ohållbart att hålla på så.
Han utvecklar sedan resonemanget om att se det positiva i motgångarna:
- Att jag kunde kötta på och göra saker och ting så bra som möjligt utifrån förutsättningarna som rådde… det är jag väldigt nöjd över på något annat konstigt sätt.
Jag pratade med Anton Tinnerholm i Malmö FF nyligen, som också drabbades av flera bakslag i fjol och nu inte vet när han är tillbaka. Han sa: "Någonstans är det väl det som tagit en hit (i karriären) också, att man bara kört på när man haft ont". Du känner igen dig?
- Det är exakt så. Det är precis det som är grejen.
Du är "dum" nog för att ha kunnat ta dig till den nivån du är på. Och ibland kostar det.
- Precis. Och att tro att man ska hamna helt perfekt vad gäller balansen hela tiden, det är extremt naivt. Det händer inte. Man måste begå sina misstag.
- Det är vad det är men jag hoppas nu att jag verkligen kan bygga från grunden och göra det ordentligt. Det får ta sin tid men jag vill fortfarande pusha riktigt hårt, även om jag ska göra det på ett sätt som gör att det blir hållbart i längden.
Är du orolig för nya bakslag? Finns det i huvudet?
- Nej, det är jag inte. Det är klart att risken alltid finns, men nej, det är jag inte.
Gustafson känner sig trygg i att det kommer bli ett bra fysiskt bra år för honom utifrån de saker han jobbat med i vinter.
- Jag har gjort allt jag kan nu. Målsättningen är att vara mer eller mindre helt skadefri under hela året.
FOTNOT: Intervjun gjorde i början av februari, under Häckens träningsläger i Spanien.