Hoppa till innehållet

EU måste se till hela skogens nytta

EU står inför ett historiskt viktigt vägval. Skogsindustrierna menar att den gröna omställningen måste hållas i. Det är också nödvändigt att ambitionerna på klimat- och miljöområdet kombineras med ökat fokus på näringslivets förutsättningar, skriver Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna.

I år äger en rad viktiga val rum inom EU som påverkar samarbetets framtid. De påverkar unionens alla länder, medborgare och företag, i högre grad än de flesta av oss är medvetna om. Nya företrädare för EU:s institutioner, parlamentet, rådet och kommissionen ska tillsättas. Ett nytt övergripande politiskt program för de kommande fem åren ska tas fram. 

Utmaningarna som legat till grund för många av de senaste årens EU-initiativ för den gröna omställningen måste adresseras även framåt. Skogsindustrin spelar en viktig roll i detta och har ambitionen att göra ännu mer. Genom Skogsindustrins Framtidsagenda har branschen antagit löften för mer klimatnytta, ökad cirkularitet och en rikare biologisk mångfald till 2040.  

Framtiden formas tillsammans. Framtiden formas inte av enskilda branscher, inte av enskilda länder. EU är ett lagbygge, där medlemsländerna kan bidra med olika kompetenser, resurser och fördelar. Sverige kan genom sitt gedigna kunnande inom förnybara och biobaserade produkter och en innovativ skogsnäring ge ett unikt bidrag. Från Skogsindustriernas sida ser vi fyra områden som bör ligga i fokus för att möjliggöra det: 

Motståndskraft och konkurrenskraft. En geopolitiskt osäker omvärld och tuff internationell konkurrens gör det viktigare än på länge att EU har kapacitet att stå starkt. Här behövs EU-politik som säkrar tillgången på råvara och som gör Europa attraktivt för investeringar i bioekonomi.

Klimatneutralitet. EU har som mål att unionen ska vara klimatneutral senast 2050. Redan idag är klimatnyttan från svensk skogsnäring betydande. Men det finns mer potential. Bland annat genom tekniska lösningar för att fånga in och avlägsna kol och genom ambitiösa satsningar på ökad tillväxt i skogen. För det behövs EU-politik som bland annat främjar förnybara material och lösningar så att de kan substituera det fossila och som stimulerar investeringar i bio-CCS.  

En cirkulär och biobaserad EU-ekonomi. Förnybara resurser har en självklar funktion i ett cirkulärt samhälle. Den förnybara träfibern håller dessutom för återvinning många gånger om. För ökad cirkularitet behöver produkter designas rätt från början. Förutsättningar för ökat återbruk och ökad insamling och återvinning är helt nödvändiga. Här behövs EU-politik som främjar biobaserat innehåll parallellt med återvunnet material och som erkänner klimatnyttan med engångsprodukter.

Hållbart brukade skogar. Inom Europa varierar skogarna mycket i fråga om till exempel skogstyper, ägarskap och markförhållanden. För skogsindustrin är välmående, produktiva skogar en förutsättning för en hållbar utveckling. En rik biologisk mångfald gör att våra skogar är motståndskraftiga i ett förändrat klimat. Här behövs bland annat EU-politik som erkänner att det inte finns en EU-gemensam lösning för skogsbruk och naturvård - istället måste metoder utformas efter lokala behov och förutsättningar. 

Att nyttja skogens fulla potential stärker EU:s motståndskraft och globala konkurrenskraft. Genom biobaserad produktion kan det både skapas grönt välstånd och bli möjligt att nå unionens ambitiösa klimat- och miljömål. När EU nu ska välja väg det är hög tid att ta tillvara på skogens fulla kraft, för en grön och hållbar framtid.

Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Nyhetsbrevet Toppnyheter

Måndag – söndag, 1–3 utskick om dagen

I nyhetsbrevet Toppnyheter får du de absolut viktigaste och senaste näringslivsnyheterna när de händer – direkt i din inkorg. Brevet skickas 1-3 gånger om dagen, alla dagar i veckan.

Genom att skicka din e-postadress godkänner du vår behandling av dina personuppgifter.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera