I Di-podden Makrorådet lyfte SEB SEB A +1,56%Dagens utveckling:s seniora ekonom Johan Javeus för ganska precis ett år senare fram AI som en potentiell ekonomisk revolution i stil med ångmaskinen eller internet. Högre produktivitet, lägre inflation och räntor och en omskakad arbetsmarknad pekades ut som tänkbara konsekvenser.
”Hur ser det ut ett år senare? Förväntningarna på att den här typen av förväntningar ska materialiseras har ökat. Exempelvis räknar IMF med att AI på sikt kommer att påverka 40 procent av alla jobb i världen och 60 procent av alla jobb i västvärlden”, säger han nu.
När det gäller arbetsmarknaden är det både sött och surt som väntar.
”I hälften av fallen handlar det om att jobben kommer att kunna utföras mer effektivt och i hälften om att de kommer att ersättas.”
Ekonomiskt är den stora saken möjligheten till ökad produktivitet – i korthet hur effektivt vi jobbar. Det är det som historiskt har varit den stora drivkraften bakom ökat välstånd. Än så länge syns dock inte mycket i statistiken.
Men Johan Javeus tror att det kommer att gå fortare än det gjort med andra stora teknikgenombrott, som ofta gjort avtryck först med flera decenniers fördröjning.
”Jag skulle säga att det kommer att gå mycket snabbare än det historiskt har gjort.”
”Det senaste året har många av förhoppningarna infriats. Den här tekniken visar ännu inga tecken på att sakta in i termer av hur mycket bättre den blir.”
Hur ser då kopplingen mellan AI och vardagsekonomi ut? Johan Javeus bjuder på en snabbversion.
”AI gör att vi blir mer effektiva, det blir billigare att producera varor och tjänster, inflationen kommer ned, centralbankerna behöver inte hålla lika höga räntor, boräntorna sjunker.”
