Mona Brorssons farväl: ”Jag stod ensam och grät”

När de svenska damerna gick i mål efter masstarten på VM:s avslutande dag var deras ögon fyllda av tårar.

Kvällen innan hade Mona Brorsson berättat för laget att hon lägger geväret på hyllan efter den här säsongen – något som hon fram tills dess bara sagt till sin sambo.

– Jag hade min plan väldigt tydlig när jag skulle berätta för laget och media, och tänkte i min enfald att det skulle vara klart där. Men det var det ju verkligen inte, säger Mona Brorsson.

Det har nu gått en vecka. Brorsson medger att responsen varit smått överväldigande, det blev större än hon någonsin kunde tro.

– Det har vällt in kommentarer och meddelanden på alla möjliga sätt och jag känner mig så enormt hedrad. Jag trodde liksom inte att folk skulle bry sig, om jag ska vara ärlig, så jag känner mig jätteglad och stolt över att man gjort ett intryck.

Planen var att köra de tre avslutande veckorna på världscupen. Men när Hanna Öberg tvingades lämna återbud till ”Skidskyttekampen” på Stockholms stadion och Mona Brorsson fick frågan så tackade hon ja direkt. 

”Tillfälle att säga tack”

Då passade man också på att tacka den svenska veteranen. Mellan kvalet och finalen hyllades Mona Brorsson. 10 000 åskådare på ett proppfullt Stadion skanderade hennes namn när hon intervjuades. 

– Det var mäktigt, nästan lite känslosamt. Jag sa det, jag ska tävla igen, det får inte bli för mycket emellan. Jag hade fått en liten förvarning att det skulle bli någonting, men visste inte riktigt vad så jag blev lite tagen på sängen. 

Hon har sedan beslutet blev offentligt klarat av att bita ihop i intervju efter intervju, visst tårarna tryckte på bakom ögonlocken på Stockholms stadion men de föll aldrig. 

När låter du alla känslorna komma? 

– Jag får spara det till efter säsongen. Jag hade ett litet break down precis efter VM, efter att jag pratat med all media så hade allt gått bra. Sedan stod jag där helt själv, jag vet inte om någon såg det, jag skulle bara kolla på mobilen och då stod jag där ensam och grät. Det var ett fint ögonblick. 

För henne blev tävlingen en sista chans att visa upp sig på hemmaplan för den svenska publiken.

– Jag är liksom inte den som gjort de bästa resultaten, men det verkar ändå som att jag gått hem i stugor. Och då blir den här tävlingen extra bra för mig, som ett tillfälle att säga tack till publiken.

Vad som sker efter karriären är fortsatt oklart, förutom ett ordentligt sommarlov. Krokarna hon kastade ut under VM i Nove Mesto om jobberbjudanden, har inte lett till så mycket än så länge. 

– Det var något om att jobba i en golfrestaurang, men jag vet inte. Det har inte rasslat till så än. Golf är inte riktigt min sport, så vi får se, säger Brorsson.