Det är nog ett skäl till att stödet nu utvärderats externt för femte gången, med fem viktiga slutsatser:
1. Klimatklivet är klimatsmart. 5.194 beviljade projekt med totalt 13,3 miljarder kronor i delfinansiering, ger en klimatnytta på 2,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år under i genomsnitt 16 år, vilket ger en kostnad på 1,57 investeringskronor per kilo Co2e. 70-90 procent av utsläppsminskningen sker i Sverige, vilket specifikt regeringen begärt information om i regleringsbrevet till Naturvårdsverket.
66 procent av alla åtgärder hade inte genomförts alls utan Klimatklivet, visar WSP:s utvärdering. Inte ett enda av projekten inom energikonvertering av transporter, laddstationer för fartyg eller tankstationer för vätgas hade blivit av. Merparten av de projekt som hänt även utan statliga medel, hade blivit mindre eller senarelagts 1-2 år.
Regeringen gör alltså rätt som bygger vidare på Klimatklivet, även om instrumentet förstås kan finkalibreras så att det ännu tydligare bidrar till att klimatmålen nås – med transportsektorns 2030-mål som det mest akuta.
2. Klimatklivet ger jobb och gynnar nya företag. I investeringsfasen ger de Klimatklivet-beviljade projekten 2020-2022 uppemot 1.500 helårsarbeten under tre år, räknat på effekten av hela investeringen. I driftsfasen har cirka 300 personer extra fått fast anställning för samma period. Väl så intressant men mer spekulativt är hur många jobb de små företag som etablerats tack vare Klimatklivet kan tänkas ge om några år. Särskilt inom laddinfrastruktur har Klimatklivet bidragit till många nya, ofta lokala företag som knappast funnits alls utan stöd.
Regeringen har särskilt frågat efter hur mycket jobb i Sverige olika klimatsatsningar gör – pengar till t.ex. import av kinesiska elcyklar kanske inte stärker svensk arbetsmarknad jättemycket, men Klimatklivet gör det.
3. Kostnadseffektiviteten är hög – men kan bli bättre. 36 procent anger att de skulle ha genomfört investeringen i samma omfattning även om de fått en lägre andel i stöd. För dem ”har Klimatklivet gett mer stöd än vad som behövs”, konstaterar utvärderingen. Att hitta exakt rätt nivå är inte lätt, särskilt för nya områden där prisbilden snabbt ändras, så en viss överkompensation är svår att undvika.
Regeringen vill se ”hur stödens samhällsekonomiska effektivitet kan ökas” och just stöd som är onödigt frikostiga bör vara en del att hantera; räkna med en mindre delfinansiering från staten framgent.
4. Informera mera. Självklart kan inte alla projekt leda till stort uppslagna reportage, men att bara 15 procent av dem nämnts i media och bara 40 procent kontaktats av andra företag och organisationer är för lite. Goda förebilder sprids ju enbart om andra känner till dem!
Synligheten behöver öka, kanske med en förväntan på de som tar emot stödet att berätta mer. Lokal- och branschmedia bör av egenintresse ösa mer ur informationskällan över 5.000 beviljade ansökningar innebär.
5. Sök! Klimatklivets allmänt tillgängliga databaser visar på en ojämn fördelning av beviljade projekt. Att exempelvis 92 beviljade ansökningar hamnat i Gislaved men bara 34 i Gävle antyder att informationen och det lokala stödet på sina håll kan förbättras från bl.a. näringslivskontor, lokala företagsföreningar och miljöorganisationer. Också sektorsvis är fördelningen skev; av de 5.194 beviljade projekten rör exempelvis enbart 28 cykling. I princip alla landets kommuner och regioner har beviljats stöd, små och stora företag och över 500 projekt i bostadsrättsföreningar och 84 i samfälligheter. Men bland annat kyrkor, fackförbund och miljöorganisationer är svagt företrädda. Kanske är ett fokus på biogas och laddare för elbilar i vägen – viktigt då att veta att också t.ex. cykelgarage, omlastningscentraler och pendlarparkeringar kan få stöd.
Kortare handläggningstider och möjlighet att söka stöd året om skulle underlätta för fler att söka.
För att dra sitt strå till stacken anordnar 2030-sekretariatet den 4 mars klockan 10-11 en genomgång av Klimatklivet. Då klargör Naturvårdsverket man kan söka för, vem som kan söka och hur man söker, med fokus på transporternas omställning, och 2030-partners visar upp teknik som kan användas. Kom med, dra nytta av de medel som finns för omställningen!
Mattias Goldmann är grundare av 2030-sekretariatet.
