På en månad har marknadens prissättning gått från omkring fem räntesänkningar (med 25 punkter) av Riksbanken i år till att i dagsläget se tre sänkningar som sannolikt.
Ett sådant scenario skulle innebära att ett hushålls bolån på tre miljoner kronor kostar 1.250 kronor mer per månad före ränteavdrag.
Men ekonomer bedömer att marknaden har bromsat in förväntningarna för mycket.
”Marknaden har överreagerat på statistik från USA. Januariinflationen där var oväntat hög, vilket påverkar hela världens ränteutsikter”, säger statliga banken SBAB:s chefsekonom Robert Boije, som spår fem räntesänkningar i år.
Även inflationen i eurozonen och Sverige sjönk mindre än förväntat i januari. Och långräntorna har hoppat upp mer än väntat den senaste tiden.
”Allt detta har gett marknaden lite skrämselhicka.”
Inflationen i januari är däremot svårtolkad på grund av säsongseffekter, betonar Boije.
”Vi bör avvakta utfallen i februari innan vi drar för långtgående slutsatser.”
Hushållen kommer att märka av en tydlig effekt på plånboken i och med räntesänkningar under året, enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández.
”Riksbanken har på sistone tydligt signalerat ett skifte när det gäller räntesänkningar. Senast häromdagen upprepade Thedéen att det inte går att utesluta sänkningar innan sommaren.”
”Sanningen ligger oftast någonstans mittemellan marknadens förväntningar och centralbankernas signaler”, säger han.
Men oavsett om den första sänkningen sker i maj eller juni ska hushållen inte räkna med att det kommer synas under första halvåret, påtalar Fernández.
”Det kommer att synas i plånboken i september”, säger han.
Den underliggande trenden är alltjämt att inflationsbekämpningen går i rätt riktning, enligt Fernández.
Han får medhåll från Robert Boije.
”Alla faktorer som drev upp inflationen – globala livsmedel, drivmedelspriserna, naturgas, elpriser, tjänsteinflationen – har sjunkit mycket nu. Allt talar för att inflationstrycket fortsätter att dämpas under året.”
Ett tänkbart orosmoment är en eskalering i Röda havet, understryker Boije. Sedan i höstas har västerländska fraktfartyg angrips av huthimilisen i Jemen och trafiken längs den viktiga handelsrutten har minskat med en tredjedel.
”Det fanns en oro för att exempelvis containerpriset skulle stiga kraftigt, men så har det inte blivit”, säger Boije.
