I januari fick Finansinspektionen (FI) i uppdrag att ta ställning till en höjning av bolånetaket från 85 till 90 procent. En knapp månad senare redovisade vi vårt svar. Robert Boije, chefsekonom på SBAB, menar att vi saknar flera viktiga aspekter i vårt ställningstagande.
Vi har i uppdrag att arbeta för ett stabilt finansiellt system som är präglat av ett högt skydd för konsumenter och att motverka finansiella obalanser. Och vår analys utgår från de uppdragen. Andra aktörer, med andra mål, kan naturligtvis komma till en annan slutsats utifrån andra, för dem, relevanta aspekter.
Vårt ställningstagande baseras på att en generell höjning av bolånetaket leder till högre skuldsättning hos hushållen. Det beror på att ett höjt bolånetak ger fler möjlighet att låna mer och vissa kommer att använda möjligheten för att köpa dyrare bostäder. Att hushåll lånar mer är negativt utifrån målet att hålla nere riskerna i det finansiella systemet och ekonomin, samt riskerna för enskilda hushålls ekonomi.
I Sverige saknar vi statistik över hushållens tillgångar och skulder. Det är ett problem, inte minst när den här typen av åtgärder ska analyseras. Det pekar vi också på i vårt ställningstagande. Samtidigt är den data som vi har, om bland annat blancolån, bättre än vad Boije påstår. Vi genomför varje år en bolåneundersökning. Av den framgår mycket riktigt blancolån tagna i samma bank som bolånet, men även övriga krediter hos andra banker som kunden har vid tillfället för kreditprövningen. Utöver det har vi tidigare även en konsumtionslånekartläggning. Där ser vi nya låntagare som tog ett konsumtionslån och även deras bolån.
Som vi påpekar i vårt ställningstagande pågår en utredning (Fi 2023:02 Översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder) som ska göra en samlad översyn av amorteringskraven och det aktuella bolånetaket. Bland annat ska utredningen analysera de välfärdseffekter och effekter för förstagångsköpare som låntagarbaserade åtgärder kan medföra. Som framgår av vårt ställningstagande bedömer vi också att det är lämpligt att invänta utredningens betänkande innan eventuella förändringar genomförs.
Thomas Nielsen, t.f. chefsekonom på Finansinspektionen