Varje dag tar vi mängder med beslut som påverkar vår privatekonomi. Och även om många nog hoppas att deras beslut är rationella så styr ofta vår hjärna oss på sätt som vi inte är medvetna om.
Anders Stenkrona arbetar som privatekonom på Nordea. Han har tidigare skrivit en doktorsavhandling i finansiell ekonomi med inriktning på just beteenden. Han tycker att man kan koka ned de psykologiska mekanismerna som får människor att fatta ogenomtänkta beslut till tre:
En annan expert på beteendeekonomi är Richard Wahlund, professor i företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm. Han ger exempel på en hel rad psykologiska mekanismer, eller böjelser, som styr våra beslut.
Det handlar till exempel om att människor i nästan alla situationer påverkas av vilka referenspunkter vi har. Vi ser i princip alltid på saker relativt till något annat.
Att de flesta skyr förluster mer än de älskar vinster är en annan kraftfull mekanism som ofta leder oss fel när vi fattar ekonomiska beslut. Det kallas för förlustaversion.
Mental bokföring är ytterligare ett fenomen som kan leda till att vi lägger pengarna på helt fel saker, helt enkelt för att vi kopplar dem till olika mentala konton.
Det enda sättet att undvika de här tankefällorna är att vara medveten om att de finns, resonerar Richard Wahlund.
”Man får försöka få in dem så pass mycket i huvudet så att man kan ha som en tumregel att tänka efter. Upplever jag nu en förlust och vilken referenspunkt har jag. Men referenspunkten är man ofta inte medveten om.”
Flera referenspunkter kan komma i spel när det kommer till aktier som agerar sänke i portföljen, enligt Richard Wahlund. En är synen på vilket pris aktien skulle kunna gå upp till. Då betraktas allt under det som en förlust. En annan är vad aktien varit uppe i som högst. Vad aktien köptes för är ett tredje alternativ.
Förlust är som bekant något som psyket gärna undviker och det kan göra att gamla surdegar blir kvar i portföljen när de egentligen borde ha sålts för länge sedan.
Anders Stenkrona påpekar att det mest naturliga beteendet är att köpa dyrt och sälja billigt, det vill säga precis tvärt emot hur man borde agera på börsen.
”Vi påverkas av det som nyss har hänt och den marknad som vi befinner oss i och blir rädda när alla andra är rädda, och mer på och lite giriga när alla andra är det.”
Tricket för att inte låta sig dras med av flocken är enligt honom att bestämma på förhand vad man ska göra vid stora marknadshändelser, precis som proffsen gör.
”Då låter man sig inte lika lätt styras av känslorna i stunden. De flesta jag känner som investerar bra gör det regelbundet och struntar helt i att försöka tajma marknaden.”
Vår förlustaversion gör att smärtan som kommer när man förlorar något känns mycket mer än glädjen av att få något. Det gör att de flesta vill undvika risk.
”Det som är knasigt är att en stor förlust kan göra att man blir mer riskbenägen. Man är helt enkelt villig att ta en risk för att komma tillbaka till noll eftersom förlusten gör så ont.”
Det kan också hända att man blir så skrämd av förlusten att man säger ’aldrig mer’ och helt enkelt lämnar aktiemarknaden. Det har, sett över tid, varit en dålig strategi i ett långsiktigt sparande.
Både när vi jämför bankernas räntor och när vi köper bostad har vi våra referenspunkter med oss. De flesta har en uppfattning om vad bostäder på samma adress har kostat tidigare, och den ändras inte nödvändigtvis så lätt bara för att marknaden viker.
”Där kommer ytterligare en mekanism i spel – vår förlustaversion”, säger Richard Wahlund.
När priserna går ned på bostadsmarknaden, vilket har varit fallet sedan 2022, finns det ett stort motstånd mot att sälja sin bostad eftersom man då upplever att man har gjort en förlust.
”Det bjuder en väldigt emot och därför håller folk ofta på sina bostäder. Då kan de ju hinna gå ned mer, vilket kan leda till en ännu större förlust.”
Även på köpsidan spelar förlustaversionen en roll.
”Upplever man att priserna börjar gå ned och tror att de ska fortsätta att gå ned, eftersom vi har en tendens att också dra ut trender och tro att de ska fortsätta, då får man en känsla av att man förlorar pengar. Det skapar ett motstånd att köpa”, säger Richard Wahlund.
Trots förlustaversionen händer det att risker ignoreras, vilket skulle kunna förklara varför en majoritet i Sverige väljer både rörlig ränta och rörligt elpris. Man tenderar helt enkelt att tro att det kommer att gå bra ändå – att risken inte kommer att bli verklighet.
Rörlig ränta brukar över tid vara ekonomisk gynnsamt, men Richard Wahlund tror att många underskattade risken med stora lån eftersom fastighetspriserna bara gick uppåt under lång tid, samtidigt som räntorna hölls låga. De trodde aldrig att det skulle ändras.
En av Anders Stenkronas käpphästar är att hjärnan helst undviker ansträngning. Det är med andra ord lätt att skjuta upp att byta elleverantör och att komma i gång med sitt sparande.
”Det smartaste är att automatisera sparandet, så att det dras löpande. Elavtalet kanske man lägger in en påminnelse i telefonen om så att man kommer ihåg att se över det en gång om året.”
Behöver man ytterligare draghjälp för att komma i gång kan man hjälpa sig själv genom att boka en tid med någon. Det kan vara en rådgivare eller någon helt annan.
”Då kan man sätta planen och låta den rulla sedan”, säger Anders Stenkrona.
De referenspunkter som vi förhåller oss till när vi fattar beslut kan enligt Richard Wahlund användas för att göra en konsument mer benägen att betala mer för en produkt.
”Går man in i en affär och det finns tre varor i olika prisklasser, då väljer en majoritet den mittersta. Det beror dels på referenspunkterna, men också att lågt pris förknippas med sämre kvalitet. Väljer man den mittersta tror man att man får bra kvalitet till lågt pris”, säger han.
I e-handeln påverkas vi mycket av förvalda alternativ. Det kan användas för att exempelvis få konsumenter att göra mer hållbara val. Ett annat exempel, som faktiskt har bidragit till ny lagstiftning, är att många svenska e-handlare tidigare styrde sina kunder mot att handla på kredit.
Generellt kan det vara svårt att se till helheten när man fattar sina beslut. Det har att göra med mentala konton. Till exempel kan många tänka sig att åka långt för att handla till extrapris, även om det kanske inte är lönsamt när man tar bensinkostnaden i beaktande.
”Kostnaden uppstår när du använder bilen, men utgiften kommer vid ett annat tillfälle.”
Att betala mer för en öl på krogen än i butiken känns också okej för många. Krogkontot är inte detsamma som livsmedelskontot, så där gäller andra regler.
