Annons

Annons

Annons

opinionJämställdhet på jobbet

Aktuella frågor
”Sverige är inte så jämställt som många vill tro.”

Som företrädare för två av landets största fackförbund har vi en unik insyn i kvinnors verklighet, skriver Tina Christensen och Jonas Sjöberg, ordförande Kommunal respektive Byggnads i Skåne.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.
Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är omfattande, skriver artikelförfattarna.
Öppna bild i helskärmsläge

Bild: Henrik Nyblad

Annons

Sverige är inte så jämställt som många vill tro. Nu behövs modiga förändringar som gör en positiv skillnad.

Vi ser ojämställdheten varje dag. Vi känner maktlöshet och ser konsekvenserna. Som företrädare för två av landets största fackförbund har vi en unik insyn i kvinnors verklighet.

Löneskillnaderna är omfattande. Enligt LO:s årliga jämställdhetsbarometer för 2023 tjänar en kvinna i ett arbetaryrke i genomsnitt 23 206 kronor i månaden, arbetarmannen tjänar 28 923 kronor. När det gäller tjänstemannayrken tjänar kvinnor 37 352 kronor i genomsnitt och män 46 560 kronor.

En tjänsteman tjänar alltså dubbelt så mycket som kvinnor i arbetaryrken. Tjänstemannen har också en rad andra fördelar. Han kan till skillnad från kvinnan i arbetaryrket jobba hemifrån, styra sin egen arbetstakt, ta pauser när han behöver, leva på sin pension och efter arbetsdagen göra väl valda punktinsatser för barn och åldrande föräldrar. Det är också mannen som äger det mesta kapitalet och som slipper drabbas av karensavdrag vid lindrig sjukdom eftersom han helt enkelt då kan jobba hemifrån. Det är också han, eftersom han tjänar mer, som har mest att tjäna på den avskaffade värnskatten och på jobbskatteavdragen.

Annons

Annons

Enligt statistik från Jämställdhetsmyndigheten vabbar kvinnor mer än män. De tar ut 61 procent av den tillfälliga föräldrapenningen. Män tar ut 31 procent.

Fortfarande är det kvinnorna som till största delen tar ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Det är också inom omsorgen som kvinnodominansen är som störst (och lönerna som lägst) liksom deltidsarbetet som i sin tur är en förutsättning för att kvinnor ska kunna utföra det obetalda arbetet i hemmet eller med åldrande föräldrar.

Sett till hela arbetsmarknaden arbetar 69 procent av kvinnorna deltid, av arbetarkvinnorna har färre än hälften, 48 procent, fast anställning på heltid.

Heltidsarbete har utvecklats som norm bland kvinnor med ett tjänstemannayrke. För arbetarkvinnorna går det mer trögt av flera skäl. Arbetets tyngd är en orsak, men det största skälet är att de helt enkelt inte blir erbjudna heltid. Det är den bistra sanningen när arbetsgivare hellre jonglerar med fler deltidsanställda när arbetspass och scheman ska täckas.

Allra sämst ställt med jämställdheten är när pensionen ska börja tas ut. Enligt Pensionsmyndigheten uppgår kvinnors genomsnittliga pension till 17 000 kronor i månaden och mäns till 24 200 kronor. Bland nyblivna pensionärer inom arbetaryrken är männens pension 4 000 kronor högre än arbetarkvinnornas, 45 procent av de sistnämndas inkomstpension när inte upp till nivån för garantipension.

Annons

Enligt EU:s jämställdhetsindex 2023 är Sverige det mest jämställda bland EU:s medlemsländer. Men vad säger det egentligen? Säger det mer om de övriga 26 medlemsstaterna? Vi tycker i alla fall inte att det finns så stor anledning att jubla över tingens ordning.

Annons

Vi anser att:

Heltidsarbete måste bli norm för alla på svensk arbetsmarknad.

Lönerna i de kvinnodominerade yrkena måste höjas rejält.

Karensavdraget måste slopas.

Alla ska ha en pension som det går att leva på.

SKRIBENTERNA

Tina Christensen, ordförande Kommunal Skåne

Jonas Sjöberg, ordförande för Byggnads i Skåne

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Till toppen av sidan