Med tiden har vi lekt på den digitala lekplatsen som sociala medier utgör tillräckligt länge för att forskare ska kunna uttala sig om våra vanor på de sociala plattformarna.
En gång i tiden handlade det om statusuppdateringar och oändliga fotoalbum direkt från semestern i Toscana.
Men våra digitala fotspår markerar inte längre bara vår närvaro vår närvaro i nuet.
För medan sociala medier förser oss med ett ständigt föränderligt landskap av nutid och framtid, visar en svensk studie att vi användare snarare blickar bakåt när vi klickar runt på den sociala digitala världen.
Digitala dagböcker
Forskare från Göteborgs universitet och högskolan på Vestlandet har följt svenska användare av sociala medier under ett årtionde.
Och det finns indikationer på att sociala medier med åren har omvandlats äventyrliga tidsresor för många människor.
Studien identifierar ett fenomen som kallas "social medienostalgi", som beskriver användare som aktivt söker efter innehåll som väcker nostalgiska känslor.
Jämfört med 2013 har minnen och nostalgi fått betydligt större plats i vår användning av sociala medier.
"Att gå tillbaka och minnas vad som hände tidigare i livet har med tiden blivit viktigare än att publicera nytt innehåll. På så sätt har de sociala mediernas plattformar blivit ett verktyg för att återuppleva viktiga ögonblick i livet som ett slags digital dagbok", säger Alexandra Weilenmann , som är professor i interaktionsdesign vid Göteborgs universitet och studiens huvudförfattare.
Falska minnen slår rot i hjärnan
Dina minnen är inte oföränderliga och verklighetstrogna bilder av historien. De består av nätverk i hjärnan som hela tiden genomgår en ombyggnation. Både du och alla andra kan utan vidare få in falska element även i dina starkaste minnen.
Hippocampus sätter ihop minnets olika delar
En upplevelse aktiverar olika delar av hjärnan – till exempel kan intrycket av en människa aktivera området insula, medan ett träd framkallar tankar i pannloben. Delelementen lagras i små nätverk som kopplas ihop till ett minne via området hippocampus.
Minnets nätverk blir självständiga
Hippocampus roll är primärt att vara barnmorska för minnet och om minnet återkallas om och om igen kommer förbindelserna mellan minnets enskilda nätverk att bli starkare medan förbindelserna till hippocampus efter hand försvagas.
Falska föreställningar invaderar minnet
När minnet återkallas blir det instabilt och en felaktig förväntan på minnet, till exempel att det stod en bil framför huset, kan smyga sig in. Det nätverk som förväntan är lagrat i är knutet till hippocampus och blir integrerat med minnet.
Det är dock inte bara svenskar som är nostalgiska.
Sociala medieplattformar som Facebook, Instagram och TikTok har alla reagerat på denna trend genom att introducera funktioner som gör det möjligt för användare runt om i världen att se äldre innehåll från sig själva och andra.
Funktioner som personliga fotoalbum med nostalgisk musik eller påminnelser om foton som publicerades på samma datum för flera år sedan har ökat utbudet av nostalgiska upplevelser och förvandlat plattformarna till rullande minnesböcker.
Ordet nostalgi användes för första gången av Johannes Hofer 1688 för att beskriva en känsla. Då suftade ordet på den "sjukdom" som emigranter drabbades av när de saknade sitt hemland så mycket att de inte kunde finna sig till rätta i sin nya omgivning.
Senare blev det en term för den vanliga känslan av att sakna en svunnen tid, och i dag känner vi alla igen den känslan.