Splittringen om nya könslagen – 80 procent av moderaterna uppges vara emot

Publicerad 2024-03-20

Statsminister Ulf Kristersson, M.

Moderaterna och Socialdemokraterna står utåt bakom införandet av en ny könslag.

Men enskilda ledamöter talar om en rädsla att förlora uppdrag, en cancelkultur och en osund lobbying från hbtq-rörelsen.

– Ulf Kristersson klargjorde i höstas att det är väldigt viktigt för honom personligen att detta drivs igenom. Men 80 procent av riksdagsgruppen är emot, säger en M-källa.

Få frågor splittrar politikerna så mycket som förslaget om en ny könstillhörighetslag. Motsättningarna tydliggjordes redan i höstas när Moderaterna och Liberalerna misslyckades med att få med sig regeringspartiet Kristdemokraterna på tåget. Istället tog de till ett ovanligt grepp: strunta i KD och försöka få igenom lagen direkt i riksdagen.

– Vi är förvånade att Moderaterna väljer att köra på med det här, säger en besviken kristdemokrat.

I morgon, torsdag, ska frågan beredas i riksdagens socialutskott. Enligt kanslichef Cecilia Back är utskottet i slutfasen av arbetet. Den 4 april räknar hon med att det ska finnas ett färdigt förslag, den 17 april är planen att riksdagen ska rösta om det.

Utgången är fortfarande höljd i dunkel. Det är inte bara regeringen som är splittrad. Inom flera av de största partierna råder hela havet stormar.

Mycket stort motstånd i Moderaterna

Moderaterna är drivande i att få igenom lagen, men enligt uppgifter till Aftonbladet är en stor majoritet av riksdagsgruppen emot. En källa uppskattar att 80 procent av ledamöterna är kritiska.

– Det är ett mycket stort motstånd både ute i partiet i landet och i riksdagsgruppen, säger källan.

Partiledare Ulf Kristersson beskrivs dock som mycket engagerad i frågan. Detta är enligt källor en av förklaringarna till att M har rundat regeringspartiet KD och struntat i vad samarbetspartiet SD anser.

Enligt trovärdiga källor i M gjorde Kristersson redan i höstas klart för riksdagsgruppen att han vill att partiets ledamöter ställer sig bakom honom. Ledamöter är nu rädda att förlora sina uppdrag om de trotsar partilinjen.

– Han var tydligt med att det var väldigt viktigt för honom personligen att detta drivs igenom, säger en M-källa.

Kristdemokraterna har inte gett upp hoppet på att stoppa lagen. I veckan gick partiet ut och vädjade till Socialdemokraterna, vars ledamöter sannolikt har avgörandet i sina händer.

”Det långtgående förslaget riskerar att få allvarliga konsekvenser för barnen och ungdomarna som det berör. KD kommer därför att rösta nej. Nu uppmanar vi Socialdemokraterna att tänka om och stoppa förslaget.” skrev Christian Carlsson, ordförande i socialutskottet (KD) i en debattartikel i Aftonbladet.

Ebba Busch, KD. Hennes parti vill stoppa lagen.

Intern kritik i S – ”cancelkultur”

S är utåt positiva till lagförändringen men är precis som Moderaterna splittrade internt. Sidoförbundet S-kvinnor, en mäktig aktör i den här typen av frågor, är öppet kritiska och vill inte att förslaget ska gå igenom.

Enligt uppgifter till Aftonbladet har ordföranden i förbundet, S-toppen Annika Strandhäll, försökt övertala sitt parti att rösta nej. Övertalningsförsöken ska ha skett på S gruppmöten i riksdagen, men hittills har det inte rubbat den officiella hållningen.

S-källor vittnar om att de tunga S-politikerna Lena Hallengren och Fredrik Lundh Sammeli trycker på för att få igenom lagen. De som uttrycker en annan uppfattning riskerar enligt en S-källa att bli stämplade som anti-hbtq.

– Det finns en stark lobbying kring den här frågan, från hbtq-rörelsen och RFSL. Man har framförallt försökt övertyga yngre riksdagsledamöter. Det är också förenat med en cancelkultur, har du invändningar så är du emot transfrågan. Men det är helt fel, det har ingenting med det att göra, säger en S-källa.

Annika Strandhäll, Socialdemokraterna.

Strandhäll emot förslaget

Annika Strandhäll vill inte uttala sig som Socialdemokratisk riksdagsledamot men som ordförande i S-kvinnor. Förbundet har ett kongressbeslut på att rösta nej till lagförslaget. Strandhälls huvudinvändning är att det saknas viktig kunskap om varför så många unga vill byta juridiskt kön och om de verkligen blir hjälpta av att reglerna lättas upp. Hon tycker också att det saknas kunskap om vad det skulle få för konsekvenser att ändra definitionen på kön, från biologi till en självupplevd känsla.