Energimyndigheten varnar i sin debattartikel för att branschorganisationer med flera bidrar till att skapa en falsk ”sense of urgency” med överdrivna bedömningar om hur mycket elanvändningen väntas öka. Basindustrins elsamarbete SKGS håller med om att det är viktigt med så realistiska bedömningar som möjligt.
SKGS återkommande undersökningar av industrins elbehov visade förra året att industrins bedömde att de till 2030 skulle behöva ytterligare 70 TWh. I årets rapport, som kommer att presenteras i maj, undersöker vi industrins elbehov fram till år 2035.
I våra preliminära resultat är elbehovet år 2030 omkring 5 TWh lägre än i föregående undersökning. Investeringar som medför ökad elanvändning har skjutits på framtiden främst på grund av långa ledtider för elnätsanslutning. Blickar vi längre än de närmsta tre åren och mot 2035 ser vi alltjämt ett kraftigt ökande elbehov.
SKGS har i likhet med Svenska kraftnät justerat ned bedömningarna av det totala elbehovet år 2027, dit Energimyndighetens kortsiktprognos sträcker sig. SKGS bedömer elbehovet 2027 till 172 TWh (-13) och Svenska kraftnät 167 TWh (-21). Men det är trots allt väsentligt högre än Energimyndighetens bedömning om 149 TWh till år 2027.
Energimyndigheten varnar för att beslut om att bygga ny elproduktion riskerar att tas baserat på alltför höga prognoser över kommande elbehov, vilket skulle kunna skapa ett elöverskott. Det är naturligtvis bra om utbyggnaden av elproduktion och elanvändning går i takt.
Från den elintensiva basindustrins vill vi snarare betona risken för att industrins investeringar skjuts på framtiden på grund av osäkerhet kring tillgången på konkurrenskraftigt prissatt el. Om inte utbyggnaden av elnät och ny elproduktion går tillräckligt snabbt kommer Sverige att gå miste om industrisatsningar, jobb och välfärd.
Johan Bruce verksamghetsanvarig, SKGS
