Tomas Pettersson
Det kändes lite som tiden snurrat tillbaka något år.
Än en gång stod Therese Johaug där med nummerlappen på. Än en gång efter ett lätt ihåligt försök att tona ner sin egen slagstyrka före loppet.
– Det blir inte seger och ingen topp tre, sa Therese Johaug till NRK innan hon gav sig i väg ut på de 30 kilometerna.
Tja, ni vet väl vid det här laget hur det slutade.
Therese Johaug inte bara vann. Norskan var så överlägsen att hon hunnit stanna till längs spåret och byta blöjor på lilla dottern Kristin utan att på något sätt äventyra sin seger.
Segermarginalen på två minuter och 49 sekunder är inget annat en evighet i de här sammanhangen.
Så nu vet vi slutgiltigt: Therese Johaug är tillbaka. Hon håller fortfarande högsta världsklass. Hon kommer till start i VM nästa år.
Och det är väldigt goda nyheter för inte bara Norge utan för alla oss om bryr oss om den här världen.
Men det finns samtidigt en detalj i det här loppet som är smått omskakande.
För så här var det:
Tvåa i loppet slutade amerikanskan Sophia Laukli. Och den bästa av de norska landslagsdamerna var 3,5 (!) minuter efter Johaug.
Efteråt var till och med Johaug själv bekymrad över sina gamla lagkamraters insats.
– Jag måste vara ärlig och säga att jag hoppats att de skulle vara närmare mig, säger 35-åringen till NRK.
Det var inte Johaug ensam om. Jag anar att norska landslagets damtränare Stig Rune Kveen och Sjur Ole Svarstad brottades med högst motstridiga känslor efter lördagens tremil.
Å ena sidan: De har fått tillbaka en superstjärna.
Å andra sidan: Resten av deras distansgäng är sämre än på...tja, jag vet inte riktigt hur många år.
Det är också en anledning till att det inte är helt lätt att värdera Therese Johaugs segermarginal. Inte helt lätt att säga hur det sett ut med till exempel Frida Karlsson, Jonna Sundling och Ebba Andersson på startlinjen.
Ta bara detta:
När Frida Karlsson vann femmilen i Holmenkollen för några veckor sedan slutade Sophia Laukli på 25:e plats. Amerikanskan var nio (!) minuter och 41 sekunder efter Frida Karlsson.
Samma Laukli som nu alltså var tvåa bakom Johaug.
Nä, det går förstås inte att jämföra två helt olika lopp rakt av. Speciellt inte när det handlar om två olika distanser.
Men jo, något säger det ändå.
Så vi får vänta ett tag till på ett exakt besked om hur bra detta fenomen Therese Johaug verkligen är efter sitt långa uppehåll. Förmodligen ända tills världscupsäsongen startar i slutet av november.
Det kommer att bli ruskigt spännande.
För den här dagen levererade Therese Johaug ett knivskarpt besked till alla de svenska stjärnorna som hänger här i SM-staden Boden:
Johaug är tillbaka – och hon går för VM-guld i Trondheim.