”Det precisa datumet avgörs av inkommande data, framför allt inflation och arbetsmarknadssiffror”, säger Peder Beck-Friis, ekonom på Pimco i London.
Pimco är en av de stora aktörerna på obligationsmarknaden globalt, med förvaltade tillgångar för motsvarande 19 300 miljarder kronor.
I december i fjol räknade marknaden med 6-7 räntesänkningar i år. Sedan dess har statistik och indikatorer överraskat uppåt – både i Sverige och omvärlden. Det har lett till en stor omställning. Nu väntas 3-4 sänkningar i år, med start i maj eller juni.
Riksbankens besked på onsdag följer på en serie centralbanksbesked från USA, Japan och Europa. En oväntad räntehöjning i Japan och en oväntad räntesänkning i Schweiz sticker ut.
Riksbanken går troligen ”hand i hand” med ECB, men kan om det motiveras av inhemska förhållanden också avvika, enligt Beck-Friis.
Han framhåller att global penningpolitik har genomsyrats av många likheter de senaste åren.
”Världen har till stor del upplevt samma globala inflationschock från pandemin och Ukrainakriget”, säger Beck-Friis.
”Men om det är så att svensk ekonomi av någon anledning rör sig i sämre riktning än resten av Europa är det naturligt att räkna med att Riksbanken sänker både innan och mer än ECB.”
Amanda Sundström, räntestrateg på SEB, räknar med att Riksbanken sänker i maj – före ECB.
”I länder med högt inflationstryck, där man ser att löneökningar och efterfrågan håller i sig, är det viktigare att centralbanker håller emot. Men Riksbanken har ju inte alls den typen av problematik. Det talar för att de kan gå före”, säger hon.
Kronan är en joker i leken. Den har återhämtat sig från bottennappet på 12 kronor per euro i höstas, men är fortfarande 29 procent svagare mot euron än för tio år sedan.
Om Riksbanken sänker mer än omvärlden kan kronan falla igen och ge nya inflationsproblem.
”Den försvagade kronan har spätt på inflationen i Sverige. Och om Sverige haft fast växelkurs mot euron hade kanske varuinflationen i kronor mätt varit mindre”, säger Beck-Friis.
Fast detta är bara baksidan av myntet, påminner Beck-Friis.
”Den flytande växelkursen har gjort att svensk exportsektor har gått bättre.”
