Insändare. ”Nedskärningarna gör skolan till rekryteringsfabrik för kriminella”

Regeringens politik förvandlar våra grundskolor till framgångsrika rekryteringsfabriker för kriminella gäng.

Mängder av barn i kommunal grundskola deltar just nu i ett experiment. Kanske är även ditt barn, mot ditt medgivande, försökskanin i denna skrämmande, kortsiktiga och cyniska laboration.

För närvarande förväntas svensk kommunal grundskola bedriva undervisning och omsorg med en skrattretande liten budget. Detta som en följd av regeringens beslut att minska sitt stöd till landets kommuner och regioner.

Vi är nu så få vuxna i skolan att många av eleverna dagligen får ta emot slag och kränkande ord som vi vet att vi kan avhjälpa om vi är tillräckligt många vuxna bland barnen. Barnen har skolplikt och tvingas enligt lag, fem långa dagar i veckan, befinna sig i en miljö som inte är en trygg och säker plats för någon. I synnerhet inte för barn.

För att hålla den strama budgeten är det senaste beslutet ett vikariestopp inom bland annat Göteborgs grundskolor. Då tillsynsansvaret kvarstår håller skolor öppet även utan tillräckligt många lärare. På vår skola får samtliga anställda, såväl biträdande rektorer, administratörer, skolpsykologer, skolkuratorer, speciallärare och skolsköterskor, släppa sina ordinarie arbetsuppgifter och försöka trygga upp bland barnen så gott det går.

Kaos uppstår ofta. I frånvaro av välkända vuxna rivs skolböcker sönder, glasögon bryts av och bänkar välts. Saker kastas i klassrum som får en lampa att falla ner och orsaka hjärnskakning och ymnig blödning i ett huvud som behöver sys. Lågstadiebarn försvinner från skolan utan att vi märker det. Små barn blir slagna och gör ner sig för att vi inte hinner släppa in dem till toaletten i tid. Vi har fullt upp med att skydda barn från andra som vill slåss eller kasta en stenbumling i huvudet på någon. Vi räcker inte till.

Under rubriken ”Barn, unga och brott” skriver Brottsförebyggande rådet: ”En fungerande skolgång är enligt forskning en viktig grundläggande skyddsfaktor för att förebygga brottslighet.”

Vi vet hur vi kan hjälpa varenda unge. Vi har lagt så mycket tid och kraft på att hitta nycklar till inlärning för varje individ. Vi har lyckats lyfta barnen och förekomma att de tappar kontrollen över sina känslor, utövar våld eller skriker glåpord mot sina kamrater. Vi klarade det innan, inte varje gång, men oftast. Men nu hinner vi inte längre.

”En bra skolgång förebygger brott”, enligt regeringen den 25/10 i år. ”En bra skolgång stärker barn och ungas framtidsutsikter och är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa. Regeringen har gjort satsningar och vidtagit åtgärder som syftar till att fler ska klara skolan. Forskning visar att elever som klarar skolan löper mindre risk att begå brott. Det finns också forskning som pekar på samband mellan olika typer av våld i skolan och elevers skolprestationer, psykiska hälsa och inblandning i kriminalitet på längre sikt. ”

Även enligt Polismyndigheten är bristande skolgång en riskfaktor och en bidragande orsak till att unga begår brott. Vi har samverkat med socialtjänst, föräldrastöd, polis och andra stödfunktioner för att tidigt fånga upp och förebygga kriminalitet. Men vi hinner inte nu.

I stället står vi och ser på när allt rasar. De barn vi tidigare lyckats lyfta och lära faller alltmer samman av allt från rädsla till konstant negativ förstärkning. De rädda blir räddare och vågar inte beträda skolgård eller kapprum. De arga blir argare och de ledsna, ledsnare.  Barnen får inte längre den utbildning de har rätt till.

Utan utbildning, socialt stöd eller tro på den egna förmågan har vi skapat de perfekta rekryterna till våra kriminella gäng. Allt inom ramen för kommunal grundskola.

Även om vi lyfter bort all medmänsklighet och empati för våra barn är budgetbeslutet obegripligt. Ur ett strikt samhällsekonomiskt perspektiv är det oerhört billigt att hjälpa våra barn att lyckas i skolan. Allt ovan beskrivet från vår skola har utlösts av ett sparbeting på 6 miljoner kronor i vårt skolområde med cirka 1250 elever.

Enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson som forskat kring utanförskapets ekonomi i över 40 år kostar en enda skjutning cirka 75 miljoner kronor. En enda kriminell person kostar samhället mellan 23 och 90 miljoner kronor under en 15-årsperiod, beroende hur tung kriminaliteten är. Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) ingår omkring 30 000 personer i kriminella gäng i Sverige. Det skulle innebära en hisnande kostnad på mellan 46 och 180 miljarder årligen för samhället.

Ingvar Nilsson talar i termer av sociala investeringar för att bryta utvecklingen. Det är hög tid att våra politiker börjar lyssna på experter och investerar våra skattepengar klokt och långsiktigt, inte godtyckligt och populistiskt.

Skola och fritidsverksamhet är inte kostnader. De är fantastiskt goda och lukrativa investeringar i allas vår framtid.

I nuläget krävs ett helt nytt synsätt och handlande från våra politiker. Det nu rådande och förlegade agerandet får, utöver de krasst ekonomiska, mycket farliga och outgrundligt sorgliga konsekvenser.

Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar

Fler insändare: dn.se/insandare