Hoppa till huvudinnehållet

Kan inte förutspå utvecklingen

Publicerad:
Volvo 240 – en standardbil.
Volvo 240 – en standardbil. Foto: Annika af Klercker / SvD / TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Redan de gamla grekerna trodde sig leva i nuet. De ville dock framåt och många av de saker vi i dag tar för självklara har rötter som sträcker sig tusentals år tillbaka. Tillbaka till civilisationer som fanns så långt innan grekerna att vi inte vet särskilt mycket om dem.

Det vi vet är att utvecklingen accelererat brutalt de senaste hundra åren. Mycket pekar på att den utvecklingsfart vi i nuet upplever inte är i närheten av någon topphastighet, om det ens finns en sådan.

Tryckpressen, Internet och smarta telefoner har gjort informationsflödet till allmängods och helt skrivit om regelboken för vardagen. Vissa tillskriver uppkomsten av boktryckarkonsten till Gutenberg på 1400-talet medan andra menar att kineserna var först och tryckte skrifter redan sexhundra år tidigare. När man ställer detta mot de tvåhundratusen år som homo sapiens funnits så är differensen inom felmarginalen.

När något utvecklas tenderar det att bli både bättre och billigare. Men åt vilket håll saker och ting utvecklas är svårt att förutspå även för den mest pålästa. När Apple lanserade sin första Iphone tillfrågades Microsofts förra vd Steve Ballmer om vad han tyckte om den nya telefonen: "Den är dyr och eftersom den inte har något tangentbord kommer den inte tilltala företagare".

Han sällar sig därmed till den ständigt växande listan av människor som borde ha vetat bättre men som inte såg det komma. Allt är redan uppfunnet, Internet är en fluga och något behov för att ha en dator hemma föreligger inte, och så vidare.

Det enda vi kan förutspå med någon sorts säkerhet rörande framtiden är att den inte går att förutspå. Men även detta är tveksamt. Några som dock sällan tvekar är klåfingriga byråkrater och politiker som vill skriva in sig själva i historieböckerna, sätta sin kommun på kartan eller få igenom ett lagförslag som löser ett stort problem.

Ett sådant har vi nu på plats. Alla telefoner som säljs inom EU efter sommaren måste gå att ladda med den kontakt som kallas USB-C. Den maltesiska Europaparlamentarikern Alex Agius Saliba är överlycklig när han berättar att man kämpat för detta i över tio år. För över tio år sedan fanns inte USB-C så om han och de andra i C-laget kämpat på hårdare kunde det ha varit nått ännu äldre system som nu påtvingas de som för utvecklingen framåt.

När byråkrater och politiker försöker agera som något annat än just detta så slutar det sällan bra. Livet, universum och allting är för komplicerat för standardlösningar av annan sort än de som blivit standard av sig själva. Telefonernas utveckling kommer inte avstanna. Det räcker med att backa tjugo år för att det som vi nu har i fickan med lätthet skulle kunna användas för att avliva trafikskadat småvilt.

Att då införa en flaskhals på utvecklingen på en sådan liten geografisk avgränsad plats som EU riskerar att utvecklingen sker någon annanstans. Vi tvingar inte någon att verka på den inre marknaden, men om man vill vara där får man följa reglerna, säger EU-kommissionären för den inre marknaden Thierry Breton på presskonferensen i Strasbourg.

Applicerar man argument för något så trivialt som en laddkabel på tidigare historiska teknikskiften syns galenskapen tydligt. En trettio år gammal Volvo med alla sina varianter skulle med lätthet täcka in en majoritet av vardagens transportbehov för en stor del av befolkningen i EU. Hade Breton och Saliba haft makten där och då så kanske vi hade haft en vagnpark där majoriteten av bilarna var standardiserat fyrkantiga och blårykande 240:or.

Artikeltaggar

AppleBilarEUEU-kommissionenInternetJohannes GutenbergMaltaMarknaderMicrosoftNöje/KulturSteve BallmerStrasbourgSäkerhetTeknik och vetenskapTelefoniThierry BretonVolvo cars