Att montera komponenternas strömkontakter på baksidan av moderkortet är en av de trender som varit på frammarsch senaste åren. SweClockers testlabb behövde givetvis ta tillfället i akt och se hur mycket det egentligen underlättar – om alls.

Asus-BTF-3.jpg

Asus ROG Maximus Z790 Hero BTF

Asus, MSI och Gigabyte har alla tre i omgångar visat upp komponenter med samma princip, dock kallas de olika saker. Gigabyte har namngivit sitt koncept Project Stealth, MSI:s heter Project Zero. Delarna vi har valt att kika på denna gång är dock från Asus och ingår i produktserien BTF.

Asus-BTF-8.jpg

Med andra generationen BTF strömsätts även grafikkortet genom moderkortet.

Närmare bestämt är delarna en vidareutveckling av den första versionen av BTF och går i marknadsföringen under namnet Advanced BTF. Nytt för den andra generationen är att även grafikkortet strömsätts genom en gömd kontakt på baksidan av moderkortet.

Asus-BTF-9.jpg

Corsair 6500X är lådan det hela ska husera i.

För att kontakterna ska gå att fästa på baksidan av moderkortet krävs det dock inte helt oväntat antingen en Dremel-maskin eller ett chassi som är förberett för ändamålet. I just det här fallet valde vi att bespara Dremeln från arbete och använder istället Corsairs chassi 6500X.

Asus-BTF-10.jpg

Anpassade hål på moderkortsplåten.

Lyckligtvis verkar Asus och MSI har kommunicerat i alla fall och kontakterna på BTF och Project Zero sitter på ungefär samma ställen. Detta leder till att Corsair garanterar funktionalitet med båda två.

Asus-BTF-1.jpg

Några av byggets beståndsdelar.

Komponent

Processor

Intel Core i9-14900KS

Moderkort

Asus ROG Maximus Z790 Hero BTF

Primärminne

G Skill Trident Z5 RGB 6 400 MHz, 2× 16 GB

Grafikkort

ASUS GeForce RTX 4090 ROG Strix Gaming BTF (24 GB)

Nätaggregat

Corsair RM1200x Shift 1200W

Chassi

Corsair 6500X Svart

Processorkylare

Corsair iCUE LINK H150i RGB Svart

Lagring

Kingston Fury Renegade M.2 NVMe 2TB

Fläkt

4 × Corsair iCUE LINK QX120 RGB
3 × Corsair iCUE LINK RX120 RGB

Tankar om byggnationen

Inte helt oväntat underlättar konceptet med strömkontakter på baksidan ordentligt under själva byggandet. Att få delarna på plats i chassit är inte helt oväntat en oförändrad process och tar precis så lång tid som det normalt tar. Men det var var anmärkningsvärt hur mycket tid som föll bort från inkopplandet av kablar. Det finns dock ett par saker att uppmärksamma.

Asus-BTF-14.jpg

Som hand i handske.

Det första är att chassit bör ha ett väl tilltaget utrymme för kablar på baksidan av moderkortsplåten om du inte använder kablar av custom-längd. Det blir lätt ett ormbo i utrymmet om inte kablarna buntas ihop i nystan under byggprocessen. Därtill hamnar strömkontakterna för processorn bakom lagringsburen på det här chassit, nu finns det förvisso utskurna hål i lagringsburen för att dra kablarna igenom den men det är värt att notera. I fallet med just det här bygget använder vi dock ingen lagring i 2,5– eller 3,5–tumsformfaktor så buren monteras ur helt och hållet.

Asus-BTF-15.jpg

Man kan dra kablarna snyggare om man vill.

Bekvämligheten är dock kanske sekundär till de rent estetiska fördelarna som standarden medför. Det är primärt det som tillverkarna trycker på i marknadsföringen och visst är det ett lyft med hur rent det ser ut på insidan av chassit efter att bygget är klart. Kombinerat med Icue Link-systemet seriekopplade kylare blir slutresultatet kliniskt.

Asus-BTF-18.jpg

Om baksidan är ett ormbo är framsidan desto stiligare.

Sammanfattande tankar

BTF-konceptet är en frisk fläkt i hårdvaruvärlden men det är ingen revolution. Det finns så klart vissa praktiska fördelar med att placera kontakterna inverterat. Framförallt är det avsevärt mycket enklare att koppla in och ur vissa komponenter. Primärt ser jag dock lösningen som en estetisk sådan. Den bidrar till ett otroligt rent och städat utseende inne i själva huvudkammaren och det är otroligt svårt att misslyckas med att få till ett snyggt bygge.

Asus-BTF-19.jpg

Alla älskar RGB.

Det finns dock ett par frågetecken som är värda att lyfta. Dels är urvalet i skrivande stund relativt smalt, men det verkar som att fler delar är på gång. Kompabiliteten är nästa del som kan vara värd att tänka på. Köper du ett grafikkort för BTF så kommer du att behöva köpa ett moderkort som har stöd för det. Därtill är det inte solklart att standarden kommer att vara för evigt. Ponera att du köper ett BTF-grafikkort och moderkort där moderkortet slutar fungera, har då konceptet nått end of life kan det vara svårt att tag på ett nytt moderkort.

Nu är detta såklart hypotetiskt och jag hoppas att konceptet blir långvarigt men det är en aspekt värd att ha i åtanke. Nästa del som slog mig är att felsökning på en vanlig testbänk blir komplext så till vida det inte finns utskurna hål för moderkortet.

I dagsläget är priserna på BTF-komponenterna en smula högre än de vanliga vilket gör att du verkligen vill ha det som erbjuds för att vi ska kunna rekommendera det. För den som vet vad de ger sig in i är dock BTF i dagsläget ett roligt koncept som ger ett stilrent och städat resultat på en hårdvarumarknad som ibland kan uppfattas som stagnant. Är detta framtiden för all hårdvara? Den som lever får se.