Fjolåret var ett magert år när det gäller M&A, företagsaffärer som förvärv och fusioner. Globalt gick transaktionsvolymen ner med 20 procent. Här hemma var det ännu dystrare.
”Volymen på marknaden för svenska affärer gick ner 60 procent jämfört med 2022, som i sin tur var ner ungefär 40 procent från 2021, vilket man ska komma ihåg var ett mycket starkt år historiskt”, berättar Lars Fischer, chef för investment banking på Nordea NDA SE -0,08%Dagens utveckling.
David Järnland, M&A-ansvarig på Deloitte, konstaterar likaså att 2023 var ett lugnare och svagare år för företagsförvärv rent generellt.
”Det var starkare första halvåret, men mer avvaktande andra halvåret och så har det fortsatt in i 2024. Det är fortfarande en mer avvaktande marknad nu under första kvartalet”, beskriver han.
Men han konstaterar samtidigt att marknaden andas viss optimism.
”Väldigt många håller på att förbereda sig för kommande processer, inom både M&A och börsintroduktioner. Vi tror att under andra halvåret kommer marknaden tillbaka lite mer ordentligt.”
Lars Fischer på Nordea beskriver istället en delvis annan utveckling under det senaste året.
”Mot slutet av 2023 när långräntan rörde sig neråt och börsen handlades upp gavs indikationer om ett öppnare affärsklimat.”
”Säljcyklerna för privat M&A är dock långa där ett beslut om avyttring kan ske efter 12 månader eller längre.”
Även Michael Menzel, chef för M&A och corporate finance, på svenska företagsfinansiering, i Norden på amerikanska investmentbanken JP Morgan, ser ett visst ljus i tunneln.
”Det finns gott om torrt krut, mycket pengar tillgängliga hos riskkapitalbolagen, men även hos de industriella köparna. Så det har funnits en vilja att göra affärer hela tiden, men det har varit tufft på grund av att köpare och säljare har stått långt ifrån varandra och att det har varit svårare att hitta bra extern finansiering. Så när dessa problem nu har mildrats allt eftersom tiden har gått, börjar vi se fler affärer igen.”
2023 och början av 2024 har också bjudit på många mindre transaktioner, små och medelstora företag som köps och säljs.
”Det har varit mer fokus på tilläggsförvärv för köparna, snarare än riskkapitalbolag som köper helt nya plattformar”, konstaterar David Järnland.
De större transaktionerna har i stort sett lyst med sin frånvaro den senaste tiden.
”Det känns som att det delvis är drivet av finansieringsmarknaden just nu. Dels är finansieringen dyrare, det tror jag att alla har upptäckt, både företag och privatpersoner. Det är dyrare att låna nu. Men också belopp och belåningsgraden som man kan få för förvärv har varit lägre. Det påverkar särskilt de stora affärerna där belåningen är en viktig komponent, vilket i slutändan påverkar värderingen som köpare kan betala. Det gör att säljare inte har varit lika öppna för den typen av transaktioner”, menar David Järnland.
Michael Menzel saknar dock fortfarande en pusselbit i marknaden.
”Det är exits från riskkapitalbolagen. Nu för tiden är riskkapitalbolagens affärer uppåt 40 procent av den totala volymen. De har varit ovilliga att sälja tillgångar ett bra tag nu. Och jag kan ännu inte riktigt känna att de har kommit tillbaka fullt ut. Vi får en del förfrågningar om att pitcha för riskkapitalförsäljningar, men jag tror att frågan fortfarande är om vi får se någon riktig comeback mot slutet av detta år eller inte. En av drivkrafterna för det är att marknaden för börsintroduktioner kommer tillbaka för fullt. För det ger riskkapitalbolagen som avyttrar tillgångar flera exitalternativ. Så det kan faktiskt också öka M&A-flödet.”
Särskilt många av de nordiska riskkapitalfonderna har större portföljer, med fler bolag, nu än de har haft historiskt.
”De står nu inför ett visst tryck från sina investerare att faktiskt sälja och få tillbaka en del av det kapitalet. De kräver viss försäljningsaktivitet innan de är villiga att stödja nya förvärv. Så det finns verkligen en press från investerarna på riskkapitalbolagen att börja sälja tillgångar, vilket gör mig hoppfull att vi kommer att se mer aktivitet framöver”, säger Michael Menzel.
Vilka är det då som ändå har köpt i dessa mindre affärer?
”Det har varit väldigt mycket industriella köpare för oss. Vi har sålt en del till riskkapitalbolag också. Oftast när det har varit ett riskkapitalbolag eller en finansiell investerare som köper, så är det för att de redan har någonting. Jag ser nästan dessa som industriella köpare också, som gör ett tilläggsförvärv till något de redan har”, säger David Järnland.
”Även företagen vill göra M&A för att främja tillväxten. Och många företag är friska och har sunda balansräkningar och är angelägna om att göra affärer. Så jag tror att det finns många faktorer som talar för ökad aktivitet och ett bra år totalt sett”, förklarar Michael Menzel.
Med tanke på att utbudet av affärer från riskkapitalhåll saknats så måste folk leta någon annanstans för att göra affärer. En arena har varit börsen, det vill säga att köpa ut noterade bolag.
”Börserna kommer att fortsätta vara en jaktmark för M&A-möjligheter”, menar Michael Menzel.
”Det har varit en mycket tydlig trend i hela Norden, inklusive Sverige. I början av året såg vi buden på Byggfakta BFG +1,73%Dagens utveckling och Pagero. De affärerna följer en liknande logik som vi har sett hela förra året i övriga Norden, där det finns en stor aktieägare i det noterade bolaget som inte är den typiska institutionella investeraren, utan ett riskkapitalbolag, hedgefond eller en grundare som har noterat sitt företag och sett det som vägen till en exit över tid. Men de senaste åren har det inte fungerat och värderingarna har sjunkit och man har nu letat efter att komma ut via en transaktion istället.”
Det finns även många bolag som fortfarande vill göra en börsintroduktion.
”Det finns många som förbereder sig, enligt vad vi hör. Men det lutar mer åt efter sommaren än före sommaren just nu”, menar David Järnland.
Han nämner dock byggvarukedjan Rustas RUSTA 0,00%Dagens utveckling börsintroduktion i höstas som en intressant transaktion.
”Den visade ändå på att rätt bolag med rätt förutsättningar faktiskt kunde göra en börsintroduktion redan tidigare, så det är inte helt stängt.”
Den senaste tidens starka börscomeback kan också förändra spelplanen för alla former av företagsaffärer.
”Börsen handlas nu på rekordnivå, dock med stora skillnader i värdering mellan stora och små bolag. De större och mindre volatila bolagen med längre historik premieras värderingsmässigt”, säger Lars Fischer.
Även när det gäller sektorer skiljer det mycket i attraktionskraft.
”I grunden är folk fortsatt lite riskaverta med tanke på hur det ser ut med makro och geopolitik så man drar sig undan från cykliskt. Vissa fonder har slutat investera i konsumentrelaterade tillgångar för att de helt enkelt inte vill ha exponering mot inflation och köpkraft och sådant utan föredrar mer business to business”, konstererar Michael Menzel.
”Men allt som har att göra med tech eller mjukvara, som har en fundamental tillväxt i termer av digitalisering av samhället, ofta med en abonnemangsbaserad modell, är fortsatt attraktivt och utgör en stor andel av affärerna som görs. Även inom hälso- och sjukvård, särskilt de delar av vården som är mer tekniska, medicinteknik och life science, är fortfarande högt efterfrågade. Till sist är också allt som har med energiomställning att göra, den gröna vågen, attraktivt bland köpare.”
Han pekar också på aktivistfondernas roll för M&A-klimatet och nämner de senaste turerna i Kindred där aktivistfondsförvaltaren Corvex kommit in och byggt en stor position för att påverka strukturaffärer i företaget.
”Antalet aktivistfonder ökar hela tiden, och de har rest bra med kapital. Så de letar efter möjligheter där ute, noterade bolag där de kan köpa in sig till en relativt låg värdering men där de ser att det säkerligen finns mer uppsida än nersida. Där det finns någon form av möjlighet som kan ge dem den stora avkastningen. Det är något vi har att göra med ganska ofta för tillfället. Jag ser aktivistfonderna som lite av en potentiell katalysator för M&A inom noterat och det är även något som svenska publika bolag bör förbereda sig för framöver”, konstaterar Michael Menzel.
