Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Hyresgästföreningen

Planhyror tar pengar från fattiga och ger till rika

Det är allmänt vedertaget att hyresregleringen skapar mycket stora kostnader för samhället och långa köer samtidigt som omfördelningen är godtycklig. 

En framgångsrik bostadspolitik kräver ett nytt helhetsgrepp inklusive fri hyressättning, skriver Fredrik Kopsch och Theo Herold.

Ska techbolagen tvingas installera skärmlås för ungdomar efter klockan 23 på vardagskvällar? Lotta Edholm (L) tycker att det är en bra hjälp till föräldrar. Annika Strandhäll (S) kallar förslaget ogenomförbart och felprioriterat.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro och docent i fastighetsekonomi.
Foto: Timbro
Theo Herold, doktorand i nationalekonomi vid Hanken Svenska Handelshögskolan i Helsingfors.
Foto: Patrik Kronqvist
Hyresgästföreningen bortser dessutom från att dagens lagstiftning har stora samhällsekonomiska kostnader, skriver debattörerna.
Foto: Joey Abrait / TT NYHETSBYRÅN

SLUTREPLIK. Naturligtvis finns det, precis som Hyresgästföreningen påpekar, många delar av bostadspolitiken som skiljer sig mellan Sverige och Finland. I vår rapport visar vi både på behovet av en fri hyressättning och mer generösa bostadsbidrag men mycket mer behöver komma till. 

Det vi vill lyfta fram är den helt avgörande finska slutsatsen: Hyresreglering skapar bostadsbrist och gör det omöjligt för väldigt många att flytta till både jobb och utbildning.

Försvarare av hyresregleringen låtsas ofta som att det endast finns två parter vars intressen behöver tillgodoses, hyresgäster och fastighetsägare. Men det missar den stora grupp människor som vill bli hyresgäster. 

För alla dem är hyresreglering direkt skadligt eftersom de tvingas in på den betydligt dyrare och betydligt mindre trygga andrahandsmarknaden. 

Stora samhällsekonomiska kostnader

Hyresregleringens kostnader bärs av unga människor som ofta har lägre inkomster. Vinsterna ges till etablerade hushåll med högre inkomster. Hyresreglering är ett sätt att omfördela resurser. Men det är, som Timbro visat i en rapport, allmänt känt att omfördelningen går från låginkomsttagare till höginkomsttagare.

Hyresgästföreningen bortser dessutom från att dagens lagstiftning har stora samhällsekonomiska kostnader. Att de inte syns i statsbudgeten förändrar inte faktum. De flesta är överens om att den omfördelning vi har ska vara träffsäker. Resurser ska hjälpa samhällets svaga. Då är fri hyressättning kombinerat med högre och mer träffsäkra bostadsbidrag helt rätt väg att gå.

En social bostadspolitik måste utformas så att alla som själva kan hitta en bostad får möjlighet att göra det, och alla som behöver hjälp också får det. Då är den enda vägen framåt att avskaffa dagens hyresreglering. Över 800 000 människor står nu i Stockholms bostadskö. Om svenska politiker inte tar tag i det omfattande systemfel som hyresregleringen bidrar till kommer problemen att bestå. Det vore ett svek mot både nuvarande och framtida generationer. 


Av Fredrik Kopsch

chefsekonom på Timbro och docent i fastighetsekonomi

Theo Herold

doktorand i nationalekonomi vid Hanken Svenska Handelshögskolan i Helsingfors