Noa Bachner
Här gick startskottet för det i mitt tycke mest intressanta sidospåret i allsvenskan 2024.
I förgrunden: Hammarby under Kim Hellberg, tränaren som var en hårsmån från att vinna hela höst-säsongen med lågbudget-gänget IFK Värnamo för en stund sen, tilldela uppgiften att förverkliga en noggrant kommunicerad truppvärdes-ekvation med hjälp av en svårbedömd sammansättning unga spelare. I realtid.
Berättelsen är omöjlig att inte fastna för eftersom den har sånt svängrum åt alla håll och kanter.
I bakgrunden finns förstås frågorna som redan efter cup-oroligheterna har kopplat grepp om Bajens vardag. Hur mycket ska det kosta här och nu att vinna i längden? Hur lång är lång sikt? Var börjar och slutar den här processen? Vad händer med själen när man räknar ut allt?
Även om det är tanken som räknas, kommer allt det här att fungera i praktiken?
En på många sätt perfekt premiär
Bajen genomför något komplext och modigt inför öppen ridå. Vad man än tror om det finns det all anledning att följa dramat med blicken.
Att atmosfären av skepsis och tvivel behöver hållas på avstånd säger sig självt. Ju snabbare Hellberg, hans spelare och deras publik ser verkliga exempel på att modellen fungerar – faktisk, konkret, mätbar utveckling – desto mer kraftfull blir hela grejen. Ju oftare tecknen på framsteg uteblir, desto högre blir risken.
Premiären mot Kalmar FF? En på många sätt perfekt start.
Minuterna efter att Rasmus Sjöstedt hade stött bollen i eget mål och Bajen-ledningen dubblats till 2-0 kändes det som att något höll på att hända. Kalmar – som inte erbjöd speciellt mycket förutom under inledningen – bröt igenom tidigt och borde tagit ledningen efter bara några minuter.
Försäsongens grönvita gnissel ekade runt Tele 2, och Bajen slet med det mesta. Den första kvarten var trubbig, anfallen fungerade om hemmaspelarna vann tillräckligt många motlägg, men annars var det veligt. Kalmar luktade sig till spänningarna och oroade runt Oliver Dovin.
Och sedan brast dammen.
Ingen kommer hänga upp den banderollen
Gästerna plottrade fast sig vid egen straffpunkt och en av huvudkomponenterna i hela strategin, Deniz Gül, som fick startplatsen som nia på Erabis bekostnad, spelade osjälviskt till Nahir Besara. Några ögonblick senare var han i farten igen, den här gången genom att störta mot Oscar Johanssons inspel och tvinga en desperat Sjöstedt att vinkla in bollen i egen kasse.
Spelarna sken upp. Publiken också. För en kort stund såg det ut som att alla trodde tillsammans.
Att den känslan är skör är inte konstigt.
Hammarby kommer från ett tufft 2023, med riktningsförändringar, förtroendekriser, dåliga underliggande siffror och har en trupp som ansats mer än pysslats om sedan dess.
Satsningen på att Hellbergs utvecklingsarbete i Värnamo ska överföras och skapa värde här är rationell, och jag tror verkligen på den, men han vet samma sak som alla andra.
Ingen, förutom möjligen Adrian von Heijne, kommer att hänga upp banderoller med grafer över Hampus Skoglunds värdeutveckling enligt Transfermarkt. Desto fler kommer oroa sig över tabellen.
Den verkligheten sipprar in vid motgångar, stora som små.
När Melker Hellberg reducerade strax innan halvtid skiftade stämningen. Bajen blev mer sökande igen. Viktor Djukanovic slog ut med armarna och suckade när han inte fick bollen, nödlösningen på vänsterbacken, Pinas, chansade på när han skulle slå inlägg. Fredrik Hammar alternerade mellan att quarter-back-hämta bollen hos sina mittbackar (inte hans bästa gren) och agera jordfräs mot felvända Kalmar-spelare (bättre gren).
Kunde bara hålla tummarna för det här
Men det tog sig, och även om gästerna nickade in en bortdömd kvittering spelade Bajen upp sig i andra halvlek, höll stånd mot försöken att trycka tillbaka dem, växte in i matchen och några centimeter som lag.
Deras säsong kommer också att definieras av en massa mikrohändelser, som hur 20-årige Jusef Erabi, som lämnat tröja nummer 19 och plockat upp 9:an, reagerar på att 19-årige Deniz Gül, som plockat upp tröja 19 efter sin anfallskollega, får starta i stället.
Här dundrade Erabi in i Henrik Jensens lag så fort han blev inbytt, slet sig loss och punkterade matchen, till synes fast besluten att återta startplatsen snarare än tjura.
Hellberg kunde knappast ha hoppats på mer, vare sig från Erabi eller någon annan. Han visste så klart att han inte skulle skicka ut ett färdigt lag, utan höll snarare tummarna för att det han har arbetat med under vintern är tillräckligt bra för att både vinna matcher och skapa andrum för sig självt.
Det såg det verkligen ut att vara.