Året som gick i vetenskapens värld

ChatGPT, Titan, Starship … Det är tre av namnen som skapade rubriker under 2023. Den första är en banbrytande chattrobot, den andra en dödsdömd ubåt, medan den tredje är en monsterraket som ska ta oss till både månen och Mars. Läs om alla tre i Illustrerad Vetenskaps årsbok, som är fullspäckad med nyheter från forskningsvärlden. Alla höjdpunkter finns samlade och presenterade på ett fint sätt i årsboken – följ med på en fantastisk resa.

Chattrobotar skapar sensation på nätet

Om du inte redan har provat dem har du garanterat hört talas om dem: chattrobotarna som har satt internet i brand under 2023. En av dem är ChatGPT, som kan prata om vad som helst och till exempel skriva dikter och lösa komplexa uppgifter – under året har den avlagt flertalet examina och kan bland annat snudd på kalla sig läkare.

Chattrobotarna är bara en i en lång rad av nya artificiella intelligenser som just nu håller på att ställa världen på ända. Tekniken kallas den mest banbrytande uppfinningen sedan elektriciteten, och 2023 är året då artificiell intelligens (AI) verkligen blev allmängods.

Med AI kan vi bygga oss en bättre framtid.
Tekniken håller redan på att revolutionera läkarvetenskapen och kan till exempel användas för att utveckla nya typer av läkemedel på rekordtid och för att hitta tecken på cancer på röntgenbilder. AI kan nu också informera om hotande naturkatastrofer och ge bättre investeringsråd än till och med den mest drivna finanshajen.

Miniubåt försvinner på väg ner till Titanic

När ubåten Titan försvinner i djupet på väg ner till vraket efter Titanic inleds en frenetisk räddningsinsats. I en kapplöpning mot klockan letar ett stort sökteam efter fartyget, som har en hittills oprövad design, bland annat med ett tryckskrov av kolfiber.

När timmar blir till dagar utan en skymt av ubåten och dess fem passagerare börjar oroväckande rapporter om Titan komma upp till ytan. Flera experter träder fram och säger att de har varnat för katastrofala säkerhetsbrister på farkosten, som styrs med en trådlös joystick från Logitech – en likadan som används till datorspel.

Få hela historien i Illustrerad Vetenskaps årsbok 2023

Genteknik botar sjukdom med en enda spruta

Med bara en enda behandling kan en ny typ av läkemedel bota annars obotligt sjuka patienter. Läkemedlet, som bygger på den banbrytande CRISPR-tekniken, har redan gett en dödssjuk tonåring livet tillbaka, och forskare testar just nu läkemedlet på patienter med högt kolesterol, hiv och diabetes.

CRISPR kallas också för en gensax, eftersom tekniken gör det möjligt att klippa i generna mycket exakt, så att till exempel sjukdomsframkallande mutationer sätts ur spel. Gensaxen kan användas på många sätt, och därför följer de många nya CRISPR-behandlingarna mycket olika principer.

Ett av de enklaste, men kanske också mest geniala, användningsområdena nyttjas i ett läkemedel mot högt kolesterol. Läkemedlet VERVE-101 har gett övertygande resultat i försök på apor.

Apor med högt kolesterolvärde fick CRISPR-läkemedlet injicerat i blodomloppet, och läkemedlet letade sig sedan fram till levern. Där gjorde gensaxen i VERVE-101 att en gen som bidrar till att öka mängden kolesterol i blodet inaktiverades.

Få hela berättelsen i Illustrerad Vetenskaps årsbok 2023

Framtidens rymdstation får artificiell gravitation

År 2031 kommer ISS att gå i pension, men flera företag är redan nu redo att skicka upp ersättare i omloppsbana runt jorden. Komfort, och till och med artificiell gravitation, kännetecknar den nya generationens rymdstationer.

Den 18 april presenterade till exempel det europeiska rymd- och luftfartsföretaget Airbus planerna för Loop, en rymdstation i lyxklass. Den cylinderformade stationen har totalt tre däck. Ett däck är avsett för bostäder, ett annat för vetenskapliga experiment, och på tredje däck finns en innovation i form av en centrifug som gör att de boende kan få en känsla av gravitation, även om de svävar viktlöst runt jorden.

En central tunnel förbinder de tre däcken. Tunneln är omgiven av växthus med köksträdgårdar, där de boende kan odla och förse sig med frukt och grönsaker. Rymdstationen är utformad för längre vistelser för fyra astronauter, men har plats för ytterligare fyra på kortare besök. Gästerna kan till exempel vara rika turister som tar en veckas semester i rymden.

Airbus räknar med att Loop kommer att kunna bli verklighet i början av 2030-talet. Då kan det redan finnas mindre rymdstationer i omloppsbana runt jorden. Till exempel siktar kaliforniska Vast Space på att skicka upp en minirymdstation, Haven-1, redan i augusti 2025. Haven-1 har en diameter på 3,8 meter och väger bara 14 ton. Stationen är därmed lika stor som de allra första rymdstationerna som skickades upp av Sovjetunionen på 1970-talet.

Illustrerad Vetenskaps årsbok ger dig en överblick över de största vetenskapliga genombrotten under 2023!

Krossade klippor suger upp CO2 ur luften

Medan planeten svettas kämpar forskarna för ta fram teknik som kan dammsuga upp CO2 ur atmosfären. De befintliga metoder vi har för att avlägsna växthusgaser från till exempel skorstensrök är energikrävande och dyra, men den 30 maj lanserade forskare från Köpenhamns universitet ett lågteknologiskt alternativ: pulvriserade klippor från Grönland.

Inlandsisen krossar och mal långsamt de bergarter som isen glider över till ett finkornigt pulver, som forskarna kallar glaciärmjöl. Med smältvattnet sköljs pulvret ut i bäckar, sjöar och fjordar.

Vid första anblick ser glaciärmjölet ut som fläckar av grå lera, men skenet bedrar. Enligt forskare kan mjölet spela en viktig roll i kampen mot klimatförändringarna: Dels kan det användas för att suga upp CO2 ur atmosfären, dels är det rikt på näringsämnen och kan säkerställa en större avkastning av grödor på åkrarna. Glaciärmjölet finns längs Grönlands kust, bland annat i Nuuk-fjorden, och kan binda stora mängder CO2 med hjälp av en process som kallas förstärkt vittring.

För att testa hur effektivt glaciärmjölet fångar upp CO2 strödde forskarna ut pulvret på ett fält i Danmark. De kunde sedan konstatera att 50 ton mjöl utspritt över en hektar jordbruksmark dammsög atmosfären på 728 kilo CO2.

I sina beräkningar har forskarna kommit fram till att man genom att sprida glaciärmjöl på all dansk jordbruksmark, där förhållandena är desamma som på försöksfältet, kan fånga in 27 miljoner ton CO2 under loppet av tio år. Det motsvarar den mängd Danmark släpper ut under ett helt år.

Läs allt om detta och andra genombrott i Illustrerad Vetenskaps årsbok 2023

Illustrerad Vetenskaps årsbok 2023

Illustrerad Vetenskaps stora årsbok ger dig en levande överblick över hela året. Se fram emot timmar av underhållning med årets mest lovande uppfinningar, viktigaste upptäckter och största dramer.

Boken är full av tankeväckande artiklar och fängslande bilder – du kan bland annat lära dig mer om dessa nyheter:

  • Historiens största raket erövrar rymden
  • Fantastiskt fynd: människan har fyra hjärnhinnor
  • Neandertalare jagade gigantiska elefanter
  • Snart kan du bli yngre med åldern
  • Grön luftfart: Luftskepp tar sig jorden runt på 20 dagar
  • Genforskare friar morddömd mamma
  • Konstgjord livmoder räddar för tidigt födda
  • Ny teknik förebygger jordbävningskatastrofer
  • Sond ska söka efter liv på Jupiters ismånar
  • Så här har du aldrig sett T. rex: läppar dolde de skräckinjagande tänderna

Beställ din årsbok i dag och få en kalender för 2024 kostnadsfritt!