Kriser kan komma i många former och behöver inte vara så stora som en pandemi eller ett krig för att de ska påverka ett företag rejält. Tidigare i höstas dog fem kolleger i en bilolycka på väg hem från jobbet. Några veckor innan det orsakade stormen Hans stora skador när regnet föll snabbare än det hann rinna undan och många vattendrag svämmade över. I Åre sköljdes vägar bort och restaurangägare tvingades att stänga. Och att E6:an hastigt kapades i Stenungsund fick konsekvenser för företag i både Norge och Sverige.
”Det är egentligen en tidsfråga innan det händer någonting, just för att det är så många olika typer av händelser som kan sätta bolag i kris ”, säger krishanteraren Cecilia Cederberg.
Hon är partner på revisionsjätten PWC och ansvarig för avdelningen Forensic Services.
Till stöd för sitt uttalande har hon en internationell rapport som bolaget tog fram i slutet av förra året. Av den framgår att 91 procent av de närmare 2.000 bolagen i undersökningen hade råkat ut för minst en krishändelse under de två föregående åren, pandemin borträknad. När samma fråga ställdes 2019 var det bara 69 procent av bolagen som svarade detsamma.
Kriserna som Cecilia Cederberg hanterar handlar om oegentligheter, att något inte står rätt till ekonomiskt i ett bolag eller att information eller företagsuppgifter inte har hanterats på rätt sätt. Det kan omfatta allt från förskingring till korruption.
Hon har arbetat med krishantering i ungefär 15 år och tycker sig se en tydlig förändring i hur företagen tar sig an akuta problem. Förr handlade det mer om att lägga locket på när det som inte fick hända ändå hände. Nu finns en större medvetenhet om att alla faktiskt kan drabbas. Därmed är företagen både bättre på att ta hjälp och på att lära sig något av situationen.
Ett vanligt misstag när krisen slår till är enligt henne att man som företagare blir alltför stressad.
”Man agerar kanske i panik och börjar göra saker som försvårar utredningsarbetet, men som kanske också kan få andra konsekvenser – för förtroendet och varumärket. Även om man misstänker det värsta eller blir anklagad för något så gäller det att förstå vad som har hänt och sedan ta det stegvis”.
Framför allt tycker hon att det är viktigt att all kommunikation baseras på fakta.
”Inte minst för anställdas skull. Om de uppfattar att de blir anklagade kan det uppstå en intern kris. Den stolthet och lojalitet som finns i ett bolag kan ganska lätt rubbas av en incident och hur den hanteras”.
Det som är gemensamt för de bolag som tar sig igenom en kris på ett bra sätt är enligt Cecilia Cederberg god kommunikation och förberedelser.
”Även den högsta ledningen behöver vara involverad och det krävs mandat att agera i kris.”
Det är helt naturligt att bli chockad, och kanske lite handlingsförlamad när en kris slår till. Det är därför det ska finnas en plan att luta sig mot.
”Det går inte att förbereda sig för allt som skulle kunna hända, men har man gjort en riskkartläggning har man i alla fall tänkt igenom vad som kan hända och kanske även inhämtat översikt över vad som hänt andra bolag i branschen.”
Cecilia Cederberg tycker inte heller att man ska dra sig för att be om hjälp. Utöver kriskonsulter kan till exempel polis och försäkringsbolag bidra till att bolaget kommer ur krisen.
Vilka sorters kriser ger störst skada?
”Det är svårt att säga, men många som tar stor skada är ofta de som drabbas av något som påverkar förtroendet för bolaget. Tittar man till exempel på ekonomisk brottslighet är nästan alltid den ekonomiska skadan mindre jämfört med hur förtroendet rubbats. Det kan handla om kunder som lämnar, men även anställda.”
