Pensionären Peter Magnusson i Härryda är förbannad. Hans elnätsavgift har höjts med 61 procent, säger han till Expressens reporter. Vattenfalls avgiftssänkning var visst bara tillfällig.
Den känslan lär delas av många svenskar de kommande åren. Elnätsavgifterna kommer att höjas ännu mer. Och det rejält. De ramar som sätter gränser för elnätsbolagens avgifter kan öka med runt 40 procent de närmaste fyra åren, rapporterar Ekot.
Men höjningen kan bli ännu högre. Elnätsbolagen har nämligen satt i system att överklaga besluten om intäktsramarna.
Det innebär saltade räkningar för hushåll och företag. Och de kan inte göra något åt det. Som konsument går det inte att surfa runt på olika jämförelsesajter för att hitta ett billigare alternativ. Elnätsbolagen har monopol på regionala nät. Var man bor bestämmer vilket bolag man är ansluten till.
För att inte elnätsbolagen ska utnyttja detta finns Energimarknadsinspektionen (Ei), som sätter de ekonomiska ramarna. Bolagen får inte ta ut högre avgifter än vad som är skäligt.
Så är det i alla fall i teorin. I praktiken blir konsumenterna blåsta.
Med dagens modell får elnätsföretagen nämligen för hög kompensation, menar Energimarknadsinspektionen.
Förenklat går den ut på att bolagens intäkter baseras på vad det hypotetiskt skulle kosta att bygga upp elnätet i dag, och inte på faktiska utgifter.
Det är alltså inte förvånande att elnätsavgifterna har höjts konstant de senaste åren – i snitt med 9,5 procent bara mellan 2022 och 2023.
Men klimatet då, säger bolagen till sitt försvar. De ojar sig jämt och ständigt över hur många miljarder som behövs för framtida investeringar i elnätet. Annars kan vi glömma att elektrifiera samhället, varnar de.
Det är alltså inte förvånande att elnätsavgifterna har höjts konstant de senaste åren.
Men om de nu bryr sig så mycket om laddstolpar och grön industri kan man fråga sig varför en stor del av de senaste årens höjningar inte gått till upprustning – utan i ren vinstutdelning. En granskning DN gjorde i fjol visade exempelvis att jätten Eon skeppat tre fjärdedelar (!) av vinsten till det tyska moderbolaget de senaste tio åren.
Den goda nyheten är att en utredning nyligen föreslog en förändring av avgiftsmodellen. Det skulle innebära lägre kostnader för hushållen. Näringslivet applåderar förslaget.
Den dåliga nyheten är att det är oklart om det blir av. I remissvaret från elbolagens lobbygrupp Energiföretagen hotar de med att investeringar i elnäten, och därmed klimatet, kan utebli om systemet ändras.
Kommer regeringen stå emot? Ebba Buschs företrädare, Anders Ygeman, klarade inte av det. Som energiminister la han till och med fram ett förslag som skulle öka elnätsavgifterna ännu mer. Det stoppades i riksdagen.
Med tanke på att denna regerings enda svar på klimatfrågan är elektrifiering är det tveksamt om Busch och Pourmokhtari kommer orka stå på sig. Statliga Vattenfall levererar ju dessutom miljarder till staten varje år.
Sveriges elkonsumenter gör nog gott i att börja praktisera mindfulness.