Gå direkt till sidans innehåll

Jag vill inte bli fast anställd läkare i Hofors

Hyrpersonal håller vårdcentraler öppna. 

Att ta bort hyrläkare är att ta bort vård från de patienter som behöver den mest, skriver Alexander Shalan Ottosson. 

Ska det bli lättare att byta juridiskt kön? Johan Hultberg (M) tycker att det tar för lång tid i dag. Sarah Kullgren (KD) tycker att riskerna med förslaget inte tas på allvar.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Alexander Shalan Ottosson, legitimerad läkare.
Foto: Privat
Mitt arvode i Blekinge är 1 030 kronor i timmen, i Hofors 950 kronor i timmen, på faktura. En bra rörmokare kan ta något liknande, skriver debattören.
Foto: Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN

DEBATT. Jag vaknar i våningssängen på vandrarhemmet där jag delar pentry med några polska byggarbetare. Det är min första vecka som hyrläkare. Jag är i Hofors. 

Morgonmöte kl 8.00 om katetrar och fruktkorgar samt stående punkten ”mingel och mys” innan alla skingras. Mitt schema för dagen: 11 besök, 4 telefontider, 6 receptförnyelser. Allt är färgkodat. Blå, planerade besök. Röd, akuta. Gul, telefontid. Sen en ny färg: brun. Jag hinner inte undersöka saken närmre för jag ser att min första patient har kommit. 

Dagen går. Kl 11 är jag framme vid den mystiska bruna bokningen. Sköterskan knackar på. En patient har avlidit. Kan jag möta polisen, undersöka kroppen och besluta huruvida obduktion är nödvändig, frågar hon. Efter kroppsundersökning och samtal med polisen återstår att ringa anhöriga och begravningsentreprenören. Lunch äter jag framför datorn. 

Skulle jag vilja bli fast anställd? Nä, förklarar jag.

14.45 hinner jag fika. Jag sitter med 3 läkare, samtliga hyrläkare, representativt för vårdcentralen i stort. Hofors hälsocentral har ca 8 000 listade patienter. 1 heltidsanställd läkare. En erfaren hyrläkare kommer från ett treårsuppdrag i Hudiksvall. Alla var nöjda med honom men Region Gävleborg har beslutat att endast utlysa hyruppdrag 5 veckor i taget. 

Vid varje avrop är vårdcentralen skyldig att ta den lägst budande. Så Hudiksvall får en ny hyrläkare för några kronor mindre per timme och min kollega får vara i Hofors. I samma region. 2 timmar bort. Om du är förvirrad; var inte rädd, du är normalbegåvad. Det är invecklat. Det är meningen. Logiken är att försvåra för hyrpersonal och tvinga till anställning. Men ingen tar anställning i Hofors. Det är ju därför de hyr oss. 

Min hyrkollega säger att han planerar dra till Norge. Jag förstår honom. I Norge har en genomsnittlig allmänläkare 900–1 100 listade patienter. I Sverige: 2 000–2 500. Svenska patienter borde kanske flytta också. I Norge har nämligen 96 procent av patienter en fast läkare. I Sverige: 29 procent. De träffar fler patienter och går en timme tidigare. Hur? Inga hyrläkare? Tvärtom. Hyrläkare är normen. Endast 4 procent av läkare inom primärvården i Norge har anställning.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys skriver om Norge i rapporten ”Primärvårdens resurser och styrning”. 

”2001 genomfördes fastlegereformen i syfte att förbättra tillgänglighet, kontinuitet och kvalitet i primärvården. [...] Bakgrunden var en primärvård som präglades av rekryteringsproblem samt en svag tillgänglighet och kontinuitet.” 

Rankas lägst i OECD

Låter det bekant? I Danmark, med liknande system, har 98 procent en fast läkare. Faktum är att om du kastar pil blint på en europakarta är sannolikheten stor att du prickar ett land med bättre tillgänglighet än Sverige. Vi rankas lägst i OECD. Ändå spenderar vi mer än snittet på sjukvård. Vad får vi för pengarna?

Jag trivs i Hofors. Jag erbjuder ett avtal året ut. Chefen säger att de är nöjda med mig men det är omöjligt. Skulle jag vilja bli fast anställd? Nä, förklarar jag. I Stockholm kan jag få anställning för ungefär samma lön och slippa vara borta från familj och vänner. Hon förstår och önskar lycka till. 

Nästa stopp: Karlshamn. Vårdcentralen jag ska till har över 17 000 listade patienter. Två fast anställda läkare. Resterande sju är hyrläkare. På tåget läser jag om regiondirektören som sa upp sig (läs: blev uppsagd) efter sex månader på jobbet. För det fick hon tio månadslöner, 1,3 miljoner kronor. Blekinge har bland Sveriges dyraste vård. ”Nu drar vi ner på hyrpersonal!” utropar regionen stolt på intranätet. 

Tjänar som en rörmokare

Mitt arvode i Blekinge är 1 030 kronor i timmen, i Hofors 950 kronor i timmen, på faktura. En bra rörmokare kan ta något liknande. Fråga en rörmokare om hen lever lyxliv efter allt är betalt såsom sjuklön, försäkring, pension, semesterersättning, resa, dubbla boenden, etc. Regionerna betalar regelbundet 1000–2000 kronor i timmen för IT, PR- och HR-konsulter. För att inte tala om vad en managementkonsult anses värd. 

Hyrpersonal håller vårdcentraler öppna. Att ta bort hyrläkare är att ta bort vård från de patienter som behöver den mest. Patienter som inte kommer tacka regionerna för att de sparade nån procent av sin budget i jakten på hyrpersonal. 

Paragraf 1 i Hälso och sjukvårdslagen stipulerar att ”Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”. Fina ord. Med fler hyrläkare kanske vi kan leva upp till dem. 

Det vibrerar i fickan. Hofors trotsar direktiven och söker hyrläkare året ut. Men nu är jag 60 mil bort och min kollega på väg till Norge. 


Av Alexander Shalan Ottosson

legitimerad läkare