Karin Eriksson: Abortfrågan problem för Trumplägret – då blir transpersoner måltavla i stället

Den 5 november får det amerikanska folket välja sin president, och kandidaten Donald Trump har precis lanserat en slogan för valdagen: den ska bli ”Christian visibility day”, alltså ett datum då den kristna tron synliggörs i USA.

Utspelet kom på ett valmöte i Wisconsin i förra veckan, sedan det som kallas ”Transgender day of visibility” har råkat sammanfalla med påskdagen i USA. Transpersoner har uppmärksammats i kalendern den 31 mars varje år sedan 2009. Ändå hävdar Trump att krocken är den politiska motståndaren och sittande presidenten Joe Bidens fel.

Det åttonde budet – det som går ut på att man inte ska bära falsk vittnesbörd mot sin nästa – kommer kanske inte att prägla Republikanernas presidentvalskampanj. Men Trumps allians med kristna konservativa väljare växer sig allt starkare. Och hans budskap till dem är att det snart ska bli ordning och reda – mer av traditionella kristna värderingar och mindre av det han kallar ”galenskapen” runt transpersoner i USA.

Just nu skapar den nya könstillhörighetslagen konvulsioner i svensk politik och internt i regeringspartiet Moderaterna. Men det är en mild bris i öster mot bråken om transpersoners rättigheter i USA.

Kulturkriget om värderingar och livsstilsfrågor skapar kanske inte lika stora rubriker som förra året, när Floridas guvernör Ron DeSantis var Republikanernas nya stjärna, och gick i spetsen för attacker på hbtq-personer i USA. Hans presidentvalskampanj floppade i primärvalet i vintras.

Men det innebar inte att pressen lättade på transpersoner i konservativa delstater i USA.

Inom kort kan Kansas bli den 25:e delstaten som förbjuder könskorrigerande vård för minderåriga. Häromdagen antog NAIA – en sammanslutning för många mindre college i USA – regler som kraftigt begränsar transpersoner att delta i sporttävlingar för kvinnor.

En genomgång i Washington Post visar att utbildningen i USA:s delstater varierar allt mer. I många delstater som domineras av Demokraterna har politikerna infört påbud om undervisning om rasism, slaveriets historia, och sex och samlevnad. I många delstater som styrs av Republikanerna har makthavarna infört förbud eller restriktioner när det gäller samma sorts värderingsfrågor. Till exempel har delstaten Kentucky stoppat all diskussion i klassrummet om könsidentitet.

Allt fler lagförslag riktas mot vuxna. Politiker i delstater som Iowa och West Virginia försöker förbjuda transpersoner att använda vilka badrum de vill. DeSantis hemstat Florida har infört begränsningar av vården för vuxna personer som genomgår könskorrigering.

”Total panik”, summerade ett par transpersoner, när fotograf Alexander Mahmoud och jag besökte Mellanvästerns största Pridefestival i Saint Louis i Missouri i juni förra året. June försökte nå ut med information om stödgrupper till unga festivalbesökare. Hon hade inte pratat med sina egna föräldrar på ett halvår. Jami svängde med sin rosa solfjäder och konstaterade att liv går förlorade när människor inte får leva sina liv som de vill.

Om Trump kommer till makten väntar fler inskränkningar. Han har bland annat lovat att strypa federala bidrag till skolor som bejakar ”kulten” runt transpersoner. Han drar ned jubel när han lovar att se till att det som han kallar ”män” portas från kvinnors sportaktiviteter. Ibland kör han till och med en liten show där han härmar en kvinnlig tyngdlyftare som blir utslagen av en ”manlig” konkurrent.

Trump och hans allierade vet mycket väl att vinster i kulturkriget kan stå dem dyrt. Abortfrågan har blivit en börda för Republikanerna, sedan Högsta domstolen avskaffade det nationella abortskyddet för nästan två år sedan. I veckan sade Trump att han inte står bakom ett nationellt abortförbud.

I stället blir transpersoner en tacksam måltavla.

– Man vill inte prata om aborträttigheter om man är republikan. Men man kan komma undan med transfrågor, konstaterade Jami Taylor, professor vid statsvetenskap vid universitet i Toledo, i en intervju med nyhetsbyrån AP i vintras.

Som svenska politiker vet kan debatten om transpersoners rättigheter innehålla svåra avvägningar – om föräldrars inflytande över sina barn, om unga människors förmåga att fatta livsavgörande beslut, om biverkningarna av könskorrigerande behandlingar och för den delen också om rättvisa förutsättningar i sportens värld. Men det drunknar i den hårda retoriken.

I polariseringens USA blir debatten om transpersoners rättigheter svartvit – man kan kanske säga binär.

Läs mer:

Spelet bakom Trumps svängning i abortfrågan

Björn af Kleen: Trump får nu betala priset för sin egen oförsonlighet