Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2024-04-25 13:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/bjorn-af-kleen-skillnaden-mellan-hur-svenska-och-amerikanska-ministrar-talar-om-palestina/

VÄRLDEN | KOMMENTAR

Björn af Kleen: Skillnaden mellan hur svenska och amerikanska ministrar talar om Palestina-aktivister är tankeväckande

Demonstration mot Israel och kriget i Gaza i Madison, Wisconsin, USA.
Foto: Alexander Mahmoud

NEW YORK. Skillnaden mellan hur svenska ministrar och amerikanska regeringspolitiker talar om Palestina-aktivisterna som stör deras möten är stor.

I USA går det inte att kalla dem odemokratiska.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

När aktivister för Palestinas sak konfronterar svenska regeringspolitiker i offentligheten heter det att ”konflikter från utlandet” tagit sig in i Sverige.

Ulf Kristersson uttryckte sig så i november: ”Jag är bekymrad över att konflikter i andra delar av världen tar sig rakt in i Sverige på det här sättet”, sade statsministern i SVT efter att ha tvingats avbryta en frågestund på Pustervik i Göteborg.

Tidigare i denna vecka förde Ebba Busch resonemanget vidare. De som störde Busch under ett öppet pubmöte i Göteborg riskerade, menade energi- och näringsministern i en intervju i DN, att bekräfta föreställningar om att Sverige tagit emot för många invandrare som inte förmår ”stå upp för ett lugnt demokratiskt samtal”.

Bild 1 av 2
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Bild 2 av 2
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Jag antar att Kristersson och Busch med ”utlandet” inte främst syftar på politiska impulser från den amerikanska Mellanvästern, även om det så kallade ”hjärtlandet” tidigare varit en politisk inspirationskälla för åtminstone Busch. Men om hon – som DN:s Karin Eriksson och Alexander Mahmoud – reste till Michigan eller Wisconsin skulle hon finna liknande protester mot Israel där som på en ”afterwork” i Göteborg.

Missnöjet i USA riktas främst mot Demokraternas ledarskikt. Var än Joe Biden, vicepresidenten Kamala Harris eller ledande politiker från kongressen turnerar så vrålar ursinniga väljare ”folkmördare” efter dem.

De amerikanska politikerna skulle nog hellre vilja prata om abortlagstiftning eller infrastruktur. Men jag har inte hört någon av dem referera till Palestina-aktivisterna som odemokratiska, utländska eller främmande. Reaktionen från Biden har varit närmast stoisk, även om han säkert finner delar av glåporden djupt stötande.

Skillnaden mellan hur svenska ministrar och deras amerikanska motparter talar om Palestina-aktivisterna är tankeväckande.

Skillnaden mellan hur svenska ministrar och deras amerikanska motparter talar om Palestina-aktivisterna är tankeväckande. Är kylan från Vita huset strategisk? Palestinademonstranter i Mellanvästerns vågmästarstater är ett avgörande väljarunderlag för Demokraterna i höstens presidentval. Att förfrämliga dem vore extremt otaktiskt.

Men mötesfriheten är också känslig i USA på ett mer existentiellt plan, inte minst för den svarta minoriteten vars rörelsefrihet länge var villkorad i offentligheten genom diskriminerande raslagar.

Restauranger och pubar – där de ”utländska” konfrontationerna nu ägt rum i Sverige – var segregerade i den amerikanska södern fram till mitten av 1960-talet. I USA skulle det nog vara tabu att kalla mörkhyade demonstranter på krogar för ”odemokratiska”, hur vulgärt de än uttrycker sig.

Jag glömmer aldrig den nationella storm som utbrast i USA när två svarta män greps av polis på ett Starbucks i centrala Philadelphia 2018 för att de inte hade handlat något i kassan men ändå dröjde sig kvar. Kedjans direktör grät på CNN samma kväll. Ett sådant ögonblick som öppnade en dörr till den traumatiska närhistorien, till den kollektiva skammen.

Men Israelprotesterna i USA riktar sig heller inte främst mot Netanyahu, utan mot det amerikanska stödet till landets krigsapparat. Till inhemska politiker.

Men Israelprotesterna i USA riktar sig heller inte främst mot Netanyahu, utan mot det amerikanska stödet till landets krigsapparat. Till inhemska politiker. Mellan 2019 och 2023 stod USA för 69 procent av Israels vapenimport.

Biden försöker driva igenom ytterligare 14 miljarder dollar i stöd till Israel och andra amerikanska militärprojekt i Mellanöstern. Många amerikaner, också kritiska judiska röster, känner att de bär ett personligt ansvar för den humanitära katastrofen i Gaza i egenskap av amerikanska skattebetalare.

Sveriges fördjupade samarbete med USA:s militärmakt genom Natomedlemskapet firas åtminstone på ambassaden i Washington med tårtor, fyrverkerier och generaler med putsade epåletter på inbjudningslistan. ”Från partner till allierad”, som det heter.

Snart kanske även protesterna mot det USA-stödda kriget måste rymmas i definitionen av det svenska projektet.

Ämnen i artikeln

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt

Bild 1 av 1
Foto: Alexander Mahmoud