Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2024-04-26 09:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/laga-elpriser-vantar-nar-snon-smalter/

EKONOMI

Låga elpriser väntar när snön smälter

Foto: Janerik Henriksson/TT

Elpriserna förväntas bli låga under våren och sommaren, enligt experter som DN har talat med. Det kan sjunka så mycket att kunder tjänar på sin förbrukning under enskilda timmar.

Samtidigt är det för den som vill säkra upp inför vintern bättre läge än på länge att binda sitt avtal.

Hittills i år har elen varit billig jämfört med de senaste åren. I norra Sverige, elområdena SE1 och SE2, har det genomsnittliga spotpriset för januari–mars legat runt 54 öre per kilowattimme. I SE3 har det varit 63 öre, och 67 öre i SE4.

– Det är betydligt lägre än förra året, säger Christian Holtz, analytiker på Merlin & Metis.

– Det huvudsakliga skälet till att det är billigare nu är att prisbilden på kontinenten har kommit ner tack vare lägre gaspriser och priser på utsläppsrätter. Det är billigare att producera el genom gaskraft och det påverkar den svenska prisbilden kraftigt, förklarar han.

På hemmaplan har den så kallade hydrologiska balansen – mängden snö, markvatten och vatten i magasinen – också varit till elkundernas fördel. Den kommer dessutom stärkas ytterligare framöver bedömer Christian Holtz, vilket betyder ännu mer press på elpriserna de närmsta månaderna.

– Det är drivet av att snösmältningen börjar ta fart. Snön har redan börjat smälta på de mer låglänta delarna av landet men nu börjar det smälta högre upp också. Det ger en forcerad hög vattenkraftproduktion trots att elanvändningen inte är så hög, säger han.

Christian Holtz är elmarknadsanalytiker på konsultfirman Merlin & Metis.
Foto: Merlin & Meti

Råkar det dessutom sammanfalla med bra vindkraftproduktion så kan priserna bli ordentligt låga.

– Det kan bli många timmar med negativa priser nu framöver, säger Holtz.

Att priset på elbörsen, spotpriset, är negativt innebär dock inte helt säkert att kunden tjänar på för sin förbrukning. Det förutsätter först och främst att man har ett timprisavtal, sedan måste priset också vara så långt under noll att den lilla vinsten inte äts upp av elhandelsbolagens påslag.

Hur ser priset ut till sommaren?

– Snösmältningen kulminerar nog här om något par veckor, men sedan kommer vi ju så småningom in i semesterperiod med lägre elanvändning och fortsatt mycket vatten i magasinen. Man kan vänta sig låga priser även över sommaren, säger Christian Holtz.

Längre fram än så är det vanskligt att ge sig på prognoser. Den som är rädd för en ny dyrvinter kan göra rätt i att binda sitt elpris. Det är betydligt bättre förutsättningar att göra det nu än när det var som värst under krisen – då avrådde till och med en del elbolag från att göra så.

Det berodde delvis på att det var svårt att förutspå elpriserna som svängde extremt mycket och snabbt, delvis på att det var krångligt för elhandelsbolagen att köpa de finansiella kontrakten som de använder för att prissäkra fastprisavtalen.

”Samtidigt har även priserna och osäkerheten kommit ner. Det är både lättare och rimligare att teckna fastprisavtal i dag, även om jag fortfarande rekommenderar timprisavtal i kombination med att man styr sin elanvändning till billiga timmar.”

– Genom att Svenska Kraftnät sedan förra året låter auktionera ut särskilda prissäkringskontrakt så har det har blivit betydligt lättare för elhandlarna att säkra riskerna kopplade till fastpriskontrakten, säger Christian Holtz och tillägger:

– Samtidigt har även priserna och osäkerheten kommit ner. Det är både lättare och rimligare att teckna fastprisavtal i dag, även om jag fortfarande rekommenderar timprisavtal i kombination med att man styr sin elanvändning till billiga timmar.

Gustaf Sundelius, analytiker på rådgivningsfirman Bodecker Partners, kallar 2024 för ett mellanmjölkigt år ur elprissynpunkt.

– Det blir inga kioskvältarpriser utan det blir rätt normalt. Det ska till en stor utbuds- eller efterfrågechock om det ska bli något annat och det ligger inte i korten i dagsläget, säger han.

Vad innebär det för ett hushåll?

– Tittar man på jämförbara år historiskt så är väl kanske 2018 eller 2019 bra år att jämföra med. Någonstans runt 30–40 öre i årssnitt för riket, och billigare i norr än söder, säger Gustaf Sundelius.

Foto: Johan Nilsson/TT

Fakta.Olika elavtal för olika behov

Vad man betalar för sin förbrukning beror utöver elpriset på vilken typ av elavtal man har valt. Vissa är mer förutsägbara och oberoende av när förbrukningen sker, medan andra lämpar sig bättre för den som är mer engagerad i sin förbrukning. Här är några av de vanligaste avtalen:

● Timpris. Här följer priset per kilowattimme elbörsens priser timme för timme. Länge har en väldigt liten del av hushållen haft sådana här avtal, men på senare år har allt fler intresserat sig för dem. Med timpris kan man anpassa sin förbrukning till tider då priserna är låga, och därmed sänka elkostnaden.

● Rörligt månadspris. Här bygger priset per kilowattimme på ett genomsnitt av priset på elbörsen hela den gångna månaden. Snittpriset viktas sedan mot elanvändningen i ditt elområde. Kostnaden påverkas av toppar och dalar i prisutvecklingen, men det spelar inte lika stor roll när på dygnet du använder elen.

● Fastpris. Du betalar en fast summa per kilowattimme enligt överenskommelse med ditt elhandelsbolag. Ofta med en bindningstid på mellan ett och tre år.

● Mixprisavtal. Här har en del av förbrukningen en fast kostnad och en del har en rörlig kostnad. Ungefär som när man binder räntan på en del av sitt bostadslån.

Fakta.Elprisets beståndsdelar

Utöver själva spotpriset, det elhandelsbolaget köper in elen för på den nordiska elbörsen Nordpool, så tillkommer energiskatt på elpriset. Den är i de flesta kommuner 42,8 öre per kilowattimme exklusive moms. Några kommuner har reducerad skatt och betalar 33,2 öre per kilowattimme exklusive moms.

Ovanpå det tar elhandelsbolagen ut en avgift mot kunden. Det kan vara en fast avgift per månad eller ett påslag på varje förbrukad kilowattimme. Avgiften varierar från bolag till bolag.

Utöver detta tar även det lokala elnätsbolaget ut en nätavgift för din anslutning till elnätet.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt

Bild 1 av 3
Foto: Janerik Henriksson/TT
Bild 2 av 3
Foto: Merlin & Meti
Bild 3 av 3
Foto: Johan Nilsson/TT