En utskrift från Dagens Nyheter, 2024-04-27 12:02
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/kth-professorer-stall-inte-olika-kunskapsomraden-mot-varandra/
Det är positivt att regeringen vill satsa på ingenjörsutbildningar men glöm inte att framtidens studier är tvärvetenskapliga. I en tid av stora samhällsutmaningar krävs mer kunskap, inte mindre, skriver Sofia Ritzén och Nina Wormbs vid Kungliga tekniska högskolan.
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
KTH välkomnar utbildningsministerns satsning på ingenjörsutbildningar i Sverige (SvD 9/4). Det är också riktigt att en hårt ansträngd ekonomi på våra svenska universitet drabbar kostsamma inslag i utbildningen, såsom laborativa inslag. Det är en urgröpning av resurserna som skett över lång tid men som har blivit än mer problematisk i samband med de senaste årens dramatiska kostnadsökningar, inte minst när det gäller lokalerna.
Men det är samtidigt olyckligt att ställa olika kunskapsområden eller olika sätt att bedriva utbildning mot varandra i en önskan att få högre utväxling på satsade medel. Det kan få oönskade konsekvenser om det utgår någon form av generalorder om minskat antal fristående kurser eller att lärosätena ska undvika utbildning med distansöverbryggande verktyg.
Utbildningen måste spegla detta för att framtidens ingenjörer ska kunna föra samtal med andra yrkesprofessioner och bidra till att de mest omedgörliga problemen kan hanteras
KTH har nyligen antagit reformprogrammet Framtidens utbildning med målet att strukturera om ingenjörsutbildningen för att de examinerade studenterna ska vara rustade för att anta de utmaningar som vi står inför i dag. Det är en bred satsning som bygger på insikten om att det inte bara krävs väsentliga ämneskunskaper för att hantera samhällsutmaningarna. Det krävs också en förmåga att hantera omedgörliga problem som inte är lätta att definiera eller lösa.
De många målkonflikter som möter ingenjören ställer därför krav på både starka ämneskunskaper och en förmåga att förstå ekonomi, kultur, tekniksystem, regelverk och etiska sammanhang. Utbildningen måste spegla detta för att framtidens ingenjörer ska kunna föra samtal med andra yrkesprofessioner och bidra till att de mest omedgörliga problemen kan hanteras. Det kräver en utbildning som är integrerad och där vi bryter ner, snarare än bygger upp hinder, för djupa tvärvetenskapliga problemställningar och samarbeten.
Vi pratar i dag om mikromeriter, som kan vara mycket korta lärandeinsatser i kursform, som en framväxande del av framtidens utbildningsutbud
Även för det livslånga lärandet behöver vi tänka annorlunda. För gruppen yrkesverksamma som ställs inför behov av att byta karriär eller uppdatera sina kunskaper kan fristående kurser på distans vara det mest ändamålsenliga sättet att ta del av ny kunskap. Vi pratar i dag om mikromeriter, som kan vara mycket korta lärandeinsatser i kursform, som en framväxande del av framtidens utbildningsutbud och som ofta är kombinationer av digitala inslag, interaktivitet mellan studerande och olika moderna examinationsformer.
I en tid av kriser och stora samhällsutmaningar krävs mer kunskap, inte mindre. Det krävs fler utbildningsformat, inte färre. Det krävs mer tvärvetenskap, inte mindre. Det är centralt att universitet och högskolor får relevanta förutsättningar för att ta detta ansvar att skapa framtidens utbildningar. Det kräver djupa analyser, en förståelse för olika utbildningsområdens behov och utbildningserbjudanden som utgår från de många olika behov som finns runt om i samhället.
Vi är övertygade om att landets universitet och högskolor är nyckelaktörer i den kunskapsproduktionen men då behövs större frihet för lärosätena. Inte mindre.
Läs också:
Dekaner vid SU: ”Offra inte den akademiska friheten för billiga poänger”
Ida Östenberg: Hur kan Liberalerna fortfarande kalla sig för ett bildningsparti?
