Kulturdebatt. ”Pornofiering är knappast enda förklaringen till minskat sex”

Vesna Prekopics artikel om den så kallade slampans död (DN 7/4), om en nykonservativ våg där jämställdhet mellan könen verkar gå bakåt, är ett angeläget bidrag till debatten om unga, kön och sexualitet i ett heterogent samhälle. Just det var även avsikten med min understreckare (SvD 13/1) om den globala tendensen att dagens unga tycks ha mindre sex än tidigare generationer. Som forskare problematiserar jag denna konklusion genom att peka på ett flertal faktorer, såsom exempelvis hur sex definieras, vilka forskningsmetoder som används och inte minst utifrån ett intersektionellt perspektiv (till exempel ålder, kön, social klass, sexuell identitet, etnicitet) – vilka unga talar vi om?

Jag menar också att det existerar parallella och motstridiga normer kring sexualitet bland dagens unga

När Prekopic uppger att jag har skrivit att förklaringen till att unga har mindre sex är ”pornofieringen av det offentliga rummet” och att hon vill bidra med fler sanningar, så har hon helt missat min poäng. Jag menar också att det existerar parallella och motstridiga normer kring sexualitet bland dagens unga. Dessutom argumenterar jag för att det kan finnas flera förklaringar till att (vissa) unga har mindre sex, och att dessa inte behöver ses som konservativa strömningar utan tvärtom som ett uttryck för jämställdhet. Kanhända ”ställer de inte upp” på sex utifrån andras påtryckningar eller samhälleliga normer om vad som är ”rätt” sätt att uttrycka sexualitet på. Det är således just som Prekopic skriver viktigt att vända och vrida på en komplex fråga utifrån fler perspektiv. Om det ska vara möjligt i media är det angeläget att även journalister läser forskares texter ordentligt.

Läs också:

Vesna Prekopic: ”Slampan” svävar fortfarande mellan liv och död