Lömska barnsjukdomen ökar: ”Jättevanlig – och ovanlig”

Publicerad 2024-04-16 16.29

Barnsjukdomen Femte sjukan slår oftast till i slutet av vintern och håller i sig fram till sommaren.

Symtomen kan kännas igen vid en ”örfilsliknande” rodnad i ansiktet på ditt barn.

Men trots en ökning finns inga skäl att oroa sig över Femte sjukan, enligt experter.

– Detta är en jättevanlig sjukdom, men samtidigt ganska ovanlig, säger barnläkaren Göran Elinder.

Få har hört talas om den.

Ändå är den extremt vanlig.

Barnsjukdomen Femte sjukan slår oftast till i slutet av vintern och håller i sig fram till sommaren.

Omkring var tredje till sjätte år uppstår dock epidemier då fler än vanligt smittas av sjukdomen.

En sådan upplever vi troligtvis just nu.

– Det verkar vara just ett sådant år där vi ser en liten puckel, säger Göran Elinder, barnläkare, senior professor i barnmedicin på Karolinska Institutet och anställd på den digitala vårdtjänsten Kry.

Göran Elinder.

”Väldigt få vet om att de haft det”

Hans upplevelse är att fler än vanligt ringer in med frågor och funderingar.

– Detta är en jättevanlig sjukdom, men samtidigt ganska ovanlig då man sällan får besvär. Omkring 80 procent har antikroppar, men väldigt få vet om att de har haft den.

På så vis är den lömsk. Som läkare ställer man därmed sällan diagnosen, menar han.

– Nu har jag sett ett par fall mer än vanligt, men det är inget som väcker oro.

Femte sjukan orsakas av parvovirus B19, och drabbar mestadels barn, men även vuxna kan smittas.

Symtomen är i de flesta fall lindriga med förkylningssymtom, feber, klåda och ledvärk, men många får inga symtom alls.

Karaktäristiskt brukar även vara utslag på kinderna som kan bli intensivt röda, och som även kan sprida sig till övriga kroppen. Dock brukar utslagen klinga av efter en vecka, men kan vara kvar längre än så.

– Det ser ut lite som att man har fått en örfil. De kan vara svåra att skilja från exempelvis mässling eller röda hund men då man vaccinerar mot dem så är det väldigt sällan vi ser dem nuförtiden.

Magnus Gisslén är statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin.

Han säger att myndigheten inte för någon statistik över antalet fall av sjukdomen då den är allmänt förekommande och inte rapporteringspliktig.

Även han konstaterar att sjukdomen framförallt drabbar barn, men undantagsvis även vuxna.

Magnus Gisslén, statsepidemiolog.

Gravida bör iaktta försiktighet

De som bör iaktta lite extra försiktighet är dem med nedsatt immunförsvar och gravida.

– Vi har fått rapporter från andra länder att det skett en ökning bland gravida kvinnor men det har vi inte sett i Sverige.

På 1177 konstateras dock att infektionen inte leder till missbildningar.

– Risken för att fostret ska påverkas om mamman får en infektion är liten men gravida bör vara lite försiktiga och i möjligaste mån undvika virusinfektioner. Men jag tycker inte att man som gravid ska vara rädd.

Samma sak gäller för dem med mindre barn.

– Det är extremt ovanligt att barn hamnar på sjukhus på grund av detta.

Göran Elinder säger avslutningsvis att den som drabbats inte är smittsam efter att febern försvunnit.

– Det kan vara bra att veta att man fortfarande kan ha utslag kvar men att det är helt okej att gå på förskolan.

Följ ämnen i artikeln