Under mitten av 10-talet började Samsung och LG inse hur viktigt det är med spelfunktioner på TV. Spel blev en alldeles egen agenda på deras årliga lanseringen inför teknikpress. Dåtidens konsoler och deras användare ställde allt högre krav på låg latens.
TV-guiden 2023/2023
Sony meddelade i juli 2023 att de sålt över 40 miljoner Playstation 5 och i samma veva meddelade Microsoft att de sålt över 20 miljoner av Series S och Series X tillsammans. En majoritet av dessa kopplas mot en TV och konsolerna får fördelar med funktioner som 4K/120 och VRR.
För PC-spelare är det av sin natur svårare att få lika tydliga siffror men beroende på källa och rapporteras det om allt från en miljard till 1,8 miljarder PC-spelare på global basis. Där kommer en absolut majoritet spelare förstås koppla mot en spelskärm. Med de siffrorna finns det rimligen en betydande andel PC-spelare som också går mot TV-apparaten. Trots allt är det på en TV du finner 4K, 120 Hz och toppklass med genomtänkt och beprövad HDR. En kombination av egenskaper som är bristvara bland spelskärmar.
Utökade spellägen allt vanligare
Normen går också mot utökade spellägen med funktioner från spelskärmar, likt att kunna lyfta nivåerna för att platta ut bildens skuggtoner. Fulare grafik fast samtidigt enklare att se motståndare i den typen av spel. Detta blir till ”Game Bars” och liknande extrafunktioner som delvis är information, likt aktuell panelfrekvens, delvis ger just ytterligare funktioner att anpassa bilden för specifikt spelande. Där har Samsung och LG de mest utförliga funktionerna i sina Spellägen. Inte utan ironi är Sony den TV-tillverkare som kanske varit sist på pucken här.
TV-apparater får fler och fler funktioner från spelskärmar fast med ett mer tillgängligt gränssnitt. Detta är från LG:s spelläge, även känd som ”Speloptimeraren” i menyerna. Som regel är det endast modellerna med 4K/120-kapacitet som får dessa utökade funktioner. Alla TV fungerar för spelande men de som håller sig på 60 Hz har sällan utökade funktioner likt dessa.
Överlag är det bättre för 2023-utbudet än vad det var under 2020 och 2021-utbuden då 4K/120 och framför allt VRR var sprillans nya funktioner som endast utlovades som senare uppdatering via ny mjukvara. En del av de första modellerna med VRR-funktion har problem med sådant som sämre upplösning och mer flimmer eller hack. Detta har i stort löst sig med de 2022- och 2023-modeller jag kunnat testa.
Det finns fortfarande OEM/ODM-märken som inte har några särskilda spellägen, där spelläget bara är ett bildläge som är döpt till ”Game” utan att tillföra några egentliga fördelar. Där är rådet att försöka undvika de allra enklaste modellerna du inte vet något om. Dessa modeller brukar också sakna kapacitet för 4K/120 och VRR.
Självklart kan du spela på alla TV-apparater
Frågan kommer ofta så det ska förtydligas att alla TV i guiden är idag kapabla till att köra 4K/60 via ett funktionellt spelläge och att det kan täcka grundbehovet för en konsol eller PC. Talar vi om förra generationens konsoler räcker dessutom 60 Hz hela vägen.
Vad som diskuteras här är nivån bortom detta grundläggande med moderna funktioner för 4K/120 Hz – även 144 Hz – och VRR, alltså adaptiv synk. Detta kräver mer av en TV och att den har kretsuppsättningar och bildpaneler som hanterar den tekniska nivån. Dit räknas även sådant som eftersläpsnivåer.
Modellerna med 4K/120-kapacitet är helt enkelt bättre anpassade för spel på alla sätt. Även om du specifikt inte behöver 4K/120 och VRR idag är det fortfarande de bättre valet för spelande. Funktionerna är utförligare och kvaliteten är generellt högre på 4K/120-modellerna jämfört med de som är kvar på 60 Hz-nivån. Dessutom: hur ser ditt spelande ut om ett år? Om två år?
En variant som finns hos framför allt TCL:s TV-apparater är DLG, Dual Line Gate, där panelen kan uppdateras i halva upplösningen i dubbla frekvensen. Då är 1080p/120 möjligt även på paneler som klarar max 60 Hz i 4K. Några av dessa paneler används även för att nå halva upplösningen/dubbla frekvensen så att 4K/120-paneler klarar 1080p/240 Hz. Några modeller som kör DLG utöver TCL är Samsungs QN700B (8K/60 till 4K/120) och Philips PUS85x8 för 4K/60 till 1080p/120.
Dessa TV har mest för spelande
Nästan samtliga TV-apparater i toppklassen har kapacitet för 4K/120 och VRR. En del av mellanklassmodellerna har också 4K/120 och VRR medan inga modeller i basklassen har kapacitet 4K/120 och VRR. Generellt kan basklassens enklare panelkvalitet också vara sämre för spelande för att det högre nivåer av eftersläp.
LG och Samsung har överlag de mest utvecklade spellägena och lägsta latenserna. Av dessa är LG de som också samarbetar mest med både Nvidia och AMD. Samsung har en bromance med AMD där de också utvecklar mycket produkter tillsammans.
TCL X955, C955, C845/849, C805/MQLED80, C745/QLED870 samt 98 tums P745 klarar 4K/144 samt har DLG för att köra 1080p/240 Hz. TCL C835 och C735/QLED860 klarar 4K/144 men saknar DLG-funktionen. 2 av 4 HDMI-anslutningar med spelkapacitet där eARC/ARC inte är på en av dessa portar
TCL C645/QLED770 samt P745 i 85 tum och mindre använder 60 Hz-paneler med DLG för 1080p/120. Kan vara intressant för mer spelfunktion till ett lägre pris. Tre HDMI.
Sonys hela utbud av toppklass A95L, A80L, A90K, A80–84K, A75K, Z9K, X95L, X95K, X90L, X90–94K/S samt mellanklassarna X85/86/89L och X89/X85K har 4K/120 på 2 av 4 HDMI-anslutningar. eARC/ARC tar upp en av dessa.
Samsungs toppklassutbud S95C, S90-94C, S95B, QN900C, QN900B, QN95C, QN95B samt QN90C i 43- och 50 tum klarar 4K/144 Hz. Alla fyra HDMI har spelkapacitet.
Samsung QN800C, QN800B, QN700B, QN90C, QN90–94B, QN85C, QN85B, Q80C, Q80B, Q70–77C, Q70–77B samt The Serif har 4K/120-kapabla på alla fyra HDMI. Detta endast på storlekar 55 tum och uppåt! Storlekar på 50 och mindre klarar däremot max 60 Hz.
Samsung The Frame, endast 55 tum och större, har en ensam HDMI som klarar 4K/120. eARC/ARC på separat anslutning. 50 tum och mindre kör 4K/60 som mest.
Philips OLED 9x9, 9x7, 8x8, 8x7, 7x8, 7x7, PML9-modellerna samt ”The One” PUS88x8 och PUS88x7 klarar 4K/120 på 2 av 4 HDMI-anslutningar. eARC/ARC tar upp en av dessa.
Philips "The One" PUS85x8 använder 60 Hz-paneler med DLG för 1080p/120. Tre HDMI.
Panasonic MZ2000E, LZ2000E, MZ1500E, LZ1500E, LZ1000E, MZ980E/MZW984E, LZ980E, MX950E, MX940E/MZW944E och LX940E har 4K/120 på 2 av 4 HDMI-anslutningar där eARC/ARC tar upp en av dessa. MZ800E-modellen saknar däremot 4K/120.
LG har omfattande spelfunktioner på sina OLED-modeller där B-serien och LCD-modellerna skiljer sig från övriga med 2 av 4 HDMI. OLED C3 och G3 har 4K/120 hos alla fyra HDMI. Endast QNED8-serien och högre har 4K/120-kapacitet. Enklare modeller saknar 4K/120. Ett återkommande undantag är vissa 86-tummare i NANO och U-serien där de får 4K/120-kapacitet när resten av modellerna kör 60 Hz-paneler.
Hisense har 144 Hz-kapacitet på modellerna i UxK-serien och E7K Pro-modellen hanterar 4K/120. 2 av 4 HDMI. Notera att G-modeller (säljs fortfarande) är från 2021 och saknar 4K/120-kapacitet.
VRR fungerar nu (i stort) problemfritt
Med HDMI 2.1 från 2017 kom standardiserad VRR, Variable Refresh Rate, alltså adaptiv synk där panelens uppdateringsfrekvens (i Hertz) kan följa spelets renderade bildfrekvens, (i FPS) utan den problematik som traditionell synkronisering ger. Även frekvenser om 4K/120 och högre blev tekniskt möjliga. Detta är nu normen på de flesta modeller, särskilt i toppklassen. Basklassen har däremot inga sådana funktioner ännu eftersom basklassen är enklast möjliga så billigt som möjligt.
Certifiering av AMD och Nvidia i första hand ett tecken på att TV-tillverkaren bryr sig om spelfunktioner. VRR kommer oftast med AMD Freesync-certifiering på LCD-modeller. Nvidia G-sync-certifiering är ovanligare och finns främst på OLED-modeller från LG, samt några från Philips och kommande certifering (när detta skrivs) för flera av Panasonic MZ-serie, utom då MZ800E.
► Nvidias kompletta lista för G-Sync-certifierade skärmar och TV-apparater finner du här
► AMD har en separat lista för Freesync-certifierade TV-apparater
Personliga VRR-tester
Min personliga erfarenhet från 2022- och 2023-modeller är med Nvidia RTX3080Ti med flera olika 2022 och 2023-modeller från LG, Samsung, Sony, Philips, TCL, Panasonic samt en enda Hisense U8H från 2022. Det korta svaret är att VRR idag fungerar problemfritt. Det som kan märkas är att när FPS sjunker under synkspannet (ofta under 40–48 FPS) kan det då och då rycka till. Annars är det VRR som man väntar sig VRR ska fungera, särskilt om du håller dig till grafikinställningar som inte dippar under 48 FPS.
Testslinga för VRR under låga FPS, detta med RTX 3080Ti och FarCry5 New Dawn på en Philips The One PUS8808. 36 FPS är lågt (som rapporterat på två ställen) och GPU:n dubblerar bilden till 72 Hz för att hålla panelfrekvensen inom synkspannet. Philips enkla, fast ändå tillräckligt informerande gamebar, rapporterar detta.
LG fungerar däremot snäppet bättre och inte ger de där enstaka rycken vid låga FPS. LG 42C2 har jag själv som monitor sedan 1 år tillbaka och där fungerar VRR helt utan minsta hicka eller andra bekymmer. Då har LG också haft Nvidia-certifering sedan flera år tillbaka. Om något är kombinationen Nvidia och LG den mest beprövade, något som lär bekräftas om så inte miljoner, så åtminstone tusentals användare världen över.
VRR på 60 Hz?
En del modeller har VRR fast panelen endast orkar 60 Hz vilket då ger ett synkspann på 48–60 FPS/Hz eller 40–60 FPS/Hz. Detta är för snävt för att vara helt effektivt då man oftast varierar både över och under den gränsen. Problemet med att gå över och under gränsen är att det kan leda till ryck när man går in och ut ur synkspannet. Men det är heller inte bortkastat, mest att effekten är begränsad och att effekten mer beror på spelet i fråga än något annat.
Idealet för VRR är ett omfång så att FPS kan leda till dubbel frekvens. AMD brukar kalla detta för LFC, Low Frame rate Compensation och Nvidia har alltid haft funktionen men aldrig kallat den för något särskilt. Poängen är att vid låga frekvenser, säg 52 FPS, kan grafikkortet repetera bildrutan så att panelfrekvensen blir 104 Hz. Då håller sig panelen inom sitt synkspann och på de nivåer panelen ger som minst eftersläp och uppvisar som minst flimmer.
(Icke-) problematiken runt 2 av 4 HDMI med 4K/120
LG och Samsung har som norm på de flesta modeller – OLED B-serien och The Frame som två ofta diskuterade undantag – full 4K/120-kapacitet på alla fyra HDMI-anslutningar. Detta är beroende på ditt behov en tydlig fördel men kan också vara oviktigt.
Normen för övriga tillverkare är att 2 av 4 HDMI-anslutningar har 4K/120-kapacitet. Resten av kontakterna kör 4K/60 som mest. Vilket kan vara fullt tillräckligt eller alldeles för få kontakter. Vad som är viktigt eller oviktigt, fördel eller nackdel beror på hur du matchar mot ditt behov.
LG med 4 av 4 HDMI
Har du endast en enda källa som behöver 4K/120 är två av fyra fullt spelkapabla HDMI alltså ingen problem alls. Eller om du inte alls behöver 4K/120-kapacitet till att börja med, likt med en äldre konsol. Har du dessutom inget spelande i åtanke någonsin är hela denna problematik helt förbi dig. Fast då hade du antagligen inte läst den här texten så här långt till att börja med.
Det är när du behöver två eller fler källor vilka kör 4K/120 du får riskerar dilemman. Till exempel om du har både Xbox Series X och Playstation 5. Samt kanske en tredje källa i form av spel-PC på detta. Särskilt i kombination med användning av soundbar eller hemmabioförstärkare. Då är 4 av 4 fullt kapabla HDMI så mycket enklare.
Normen för 2 av 4 HDMI med 4K/120-kapacitet. Ena porten delas med eARC/ARC och detta kan bli ett problem när du har flera källor som vill köra 4K/120. Eller inget problem alls beroende på vad du använder. Fotot från Philips The One PUS8808.
Som regel används en av de bättre HDMI-portarna även som anslutning för eARC/ARC. Använder du en soundbar eller ljudsystem via eARC/ARC blockeras detta den ena av de spelkapabla HDMI-portarna. Då krävs andra vägar runt problemet när du vill ha två 4K/120-källor inkopplade samtidigt. Likt att du går över till optiskt ljud. Du kan också låta någon av dina konsoler ”nedgraderas” till 4K/60 eftersom det inte är självklart alla spel behöver 4K/120 och VRR.
En tredje väg är att du köper en separat ARC-extractor med genomsläpp, pass through, av 4K/120 och VRR för att hantera ljudet utan förlora 4K/120-kapaciteten. Då får du dras med extra kostnader och prylar som kan addera ytterligare krångel.
En tänkbar fördel med att ha 4K/120 och eARC/ARC på samma kontakt är ifall du kör en kapabel hemmabioförstärkare som också klarar att växla 4K/120 och VRR. Dp kan du eventuellt få fler källor den vägen och samtidigt behålla eARC för ljudet. Vilket då kräver en modern hemmabioförstärkare. Då förskjuts alltså problemet över till vad förstärkaren är kapabel till.
TCL sätter eARC/ARC på en tredje port som inte blockerar 4K/120-kapaciteten. Vilket kan vara en försämring i andra situationer, likt ifall du vill köra 4K/120 via HDMI-växel. Detta från TCL C745
TCL verkar som praxis sätta eARC/ARC på HDMI port 4, som då saknar 4K/120-kapacitet och därmed lämnar de två 4K/120-kapabla portarna fria. Vilken alltså kan vara en nackdel ifall du nu har en kapabel modern hemmabioförstärkare och vill utnyttja den för 4K/120 och eARC/ARC. Eller en tydlig fördel om allt du behöver är två lediga 4K/120-HDMI. Oklart om de nyaste och på hösten lanserade modellerna har samma layout på anslutningarna.
ALLM är en axelryckning
ALLM, Automatic Low Latency Mode, är automatiskt spelläge där källan tala om för TV:n att det att spelläget ska användas. I princip alla TV har detta idag då det är en tekniskt simpel funktion. ALLM brukar sällan fungera direkt mot en PC så du måste manuellt ändra bildläge till spelläge eller PC-läge i vilket fall. ALLM är alltså inte mer än att du i bästa fall slipper ändra till spelläget på egen hand.
Klassiska ”HDMI 2.1”-fällan
Versioner säger inget om funktion och nästan alla TV-apparater har någon av funktionerna från HDMI 2.1-specen. är de allra vanligaste. ”HDMI 2.1” säger ingenting om någonting. Är du ute efter VRR och 4K/120-kapacitet måste du leta efter VRR och 4K/120-kapacitet. Har sett många frågor och användarrecensioner där ”HDMI 2.1” hyllas som en fördel för en TV som inte alls kan köra 4K/120.
För 2023 känner jag inte till någon modell i basklassen eller kategorin ”övriga” som erbjuder 4K/120-kapacitet och VRR. Däremot finns det alltså modeller som i butiker och på papper skyltar med ”HDMI 2.1” eftersom de har just eARC och/eller ALLM. Dessa två funktioner är normen på så gott som alla TV idag. 4K/120 och VRR är fortfarande en funktion du måste leta specifikt efter.
50 Hz är ett icke-problem
”50 Hz” är inget problem utan är ett i första hand inbillat eller åtminstone missförstånd baserat på oklar kommunikation. Alla TV måste hantera 60 Hz och det är panelernas basfrekvens. Däremot kommer tillverkarna och butiker som följd av gamla osunda vanor beskriva en TV som ”50 Hz” eller ”100 Hz” som om det fortfarande vore 1998 och statsministern bar stora byxor.
Detta med att 60 Hz kan eventuellt bli ett problem när du försöker köra 720p- eller 1080i- till en TV från 2007 eller äldre. Så pass gamla TV kan ha problem 50 eller 60 Hz i HD-upplösningar. Allt denna problematik löste sig med HD Ready-licensen som krävde full funktion för 60 Hz och tog effekt med 2008-utbudet. Efter det har ”50 Hz” aldrig varit ett faktiskt problem, utan endast ett missförstånd.
Sponsormeddelande
Köp din nästa TV från Elgiganten
Dags att köpa ny TV? Oavsett om du söker en TV-apparat för gaming, sport, film eller vardag kan vi erbjuda något för just dig. Dessutom erbjuder vi kalibrering, installation och bortforsling av din gamla TV. Välkommen!
► Se hela sortimentet på Elgiganten.se
Sponsras av Elgiganten
Denna artikel produceras i betalt samarbete med Elgiganten. Tack vare sponsorskap och samarbeten kan SweClockers fortsätta erbjuda högkvalitativt innehåll utan kostnad för dig som läsare.
