Polisen varnar för farlig ryktesspridning inför Eurovision

Polisen i Malmö har stor erfarenhet av att hantera större evenemang, även under det nya säkerhetsläge som råder i Sverige. I mitten av augusti, bara ett par veckor efter att Säkerhetspolisen höjde hotnivån till en fyra på en femgradig skala, drog Malmöfestivalen hundratusentals besökare.

Mitt under festivalen spreds en varning, ett rykte. ”Någonting” skulle hända, sades det med hänvisning till en diffus källa som skulle jobba inom polisen. Ryktet spreds snabbt, berättar polisens presstalesperson Nils Norling.

– Det skapade en otroligt stor rädsla hos personer som rörde sig i centrala Malmö. Det blev ett oerhört stort tryck på Malmö stads och på vår personal som arbetade. Människor var jätterädda. Är det säkert för mig att vara här? Kan jag låta mina barn gå på konsert?

– Men polisen kunde snabbt konstatera att ryktet var helt ogrundat, säger Nils Norling.

Snart väntar ett betydligt större och betydligt mer laddat evenemang i Malmö. Trots stora protester tillåts Israel delta i Eurovision samtidigt som kriget i Gaza pågår. Det har väckt starka känslor och protesterna under Eurovisionveckan väntas bli massiva. Detta samtidigt som säkerhetsläget i Sverige och stora delar av världen är allvarligare än på många år.

Många är rädda för att demonstrationer ska spåra ur, eller att något ännu värre händer. I ett klipp från israelisk tv, från ett reportage som utmålar Malmö som en våldsam stad med stor muslimsk befolkning där judar lever farligt, varnar en okänd person tv-teamet och säger att det kommer att smälla en bomb under veckan.

Brian Palmer är socialantropolog och föreläsare, verksam vid bland annat Uppsala universitet. Han menar att de som initierar ett rykte förvisso kan ha en ond avsikt med avseende att skada, men det behöver inte gälla de som sprider ryktet.

– De som vidarebefordrar ryktena, oftast på sociala medier, kan känna att de gör något viktigt. Att de varnar för en fara eller publicerar någon viktig sanning som varit censurerad på något sätt.

Enligt Brian Palmer tenderar rykten få särskilt genomslag när de reflekterar människors bekymmer, rädslor och behov.

– Ryktesspridning sker ofta i tider av osäkerhet eller stor samhällsförändring. Och jag menar att till exempel ledande politiker har stort ansvar att inte ge mer näring än nödvändigt till vår rädsla genom att överdriva faror eller hot.

Enligt arrangörerna finns det inga konkreta hot mot Eurovision i Malmö. Men allt fokus på säkerhetsfrågor, hot och risken för bråk påverkar ändå människor. Det gör oss rädda.

– Det är mycket svårt att inte påverkas av såna diskussioner. Vi har en evolutionär, mänsklig tendens att ta hot på största allvar, att vara på vår vakt. Men då är det viktigt att reflektera över om det är en välgrundad rädsla grundad på konkret fara, eller en känsla som kommer ur andra faktorer.

En mylla för ryktesspridning som Malmöpolisen fokuserar mycket på inför Eurovision är sociala medier.

– Vi förväntar oss att det kommer att spridas grundlösa rykten. Det kan handa om människor som vill skrämmas, som vill skoja eller människor som faktiskt inte vet bättre. De som faktiskt tror att de gör andra en tjänst genom att sprida vidare dessa rykten, säger Nils Norling.

Konsekvenserna kan bli allvarliga, menar han. Ryktena gör oss rädda.

– Det kan, vill jag mena, få tämligen allvarliga konsekvenser. Det kan få människor att låta rädslan vinna och det är det absolut värsta som vi kan göra, att låta rädslan vinna.

Samtidigt som hotnivån höjts har befolkningen uppmanats till att fortsätta leva sina liv som vanligt. Men att vara uppmärksamma. I det ingår att hantera oro på ett ansvarsfullt sätt och frågan man ska ställa sig är enligt Nils Norling om det gör mer skada än nytta att sprida en varning som man är osäker på om den stämmer.

– Om man ska förenkla det: ser man något som inte verkar vara normalt, kontakta polisen. Skriv inte om det i sociala medier. Det är så rykten uppstår. Många människor har problem med källkritik.