Ebba Busch: ”Vindkraft är inte lösningen på effektbristen”

Fem havsbaserade vindkraftsparker, alternativt 17 mindre så kallade SMR-kärnkraftsreaktorer eller två fullskaliga kärnkraftverk. Det är den uppskattade ökningen av elbehovet i Västra Götalands län fram till 2045.

Det budskapet förde landshövding Sten Tolgfors fram när han talade på en konferens i Stenungsund för kemiindustrin tidigare i år.

I somras sa Malin Johansson vid organisationen Ikem, Innovations- och kemiindustrierna, i en DN-intervju vad hon tyckte om att petrokemiska företag i just Stenungsund fått nej på tilldelning av el från Vattenfall och Svenska Kraftnät som de behöver för att gå över till fossilfri produktion.

– Det här blir helt absurt. Regeringen förhandlar fram klimatmålen. Men sen levererar inte staten förutsättningarna, sa hon då.

Regeringen själv, länsstyrelsen och domstolar hanterar olika faser i tillståndsprocessen för den havsbaserade vindkraften, men frustrationen över att slutliga besked dröjer tilltar.

När energi- och näringsminister Ebba Busch nyligen besökte Västsvenska handelskammaren i Göteborg var Matilda Afzelius vid förtaget Res som utvecklar bland annat vindkraftsparker en av dem som tog upp läget med ministern.

– EU:s förnybarhetsdirektiv säger att vi ska ha kortare ledtider och jag vet att regeringen jobbar med det, men vi har likväl bland de längsta handläggningstiderna i Europa, säger Afzelius till DN.

Ebba Busch passade på att under mötet lansera det så kallade förenklingsråd som regeringen beslutat tillsätta.

– Ministrar har kommit och gått och pratat regelförenklingar, men nu ska vi gå från ord till handling, de ska nagelfara lagstiftning och lämna förslag, sa Busch.

På fråga från DN om hur det, till exempel, går med beredningen av Vattenfalls vindkraftspark Poseidon, som länsstyrelsen i februari rekommenderade regeringen att godkänna, säger Ebba Busch:

– Vi arbetar i högt tempo med alla ärenden som ligger på regeringens bord och vi har levererat ganska många besked hittills. Men jag kan inte ge en tidsram för just den ansökan.

Försvarsmaktens intressen påverkar. Just den aspekten försöker regeringen nu samordna, så att man slipper lägga tid på ”chanslösa” parker.

– Vi ser inte minst över hur vi kan skapa en tydlighet kring var det finns försvarsintressen och var det därför kommer att vara utdömt från start att överhuvud taget söka tillstånd. Det prövar vi nu för att få upp tempot.

Busch säger att ”Västsverige har effektbrist och det gör mig väldigt orolig”. Samtidigt menar hon att Västsverige inte kan sätta allt hopp till vindkraften. Regeringen har uttalade förhoppningar om ny kärnkraft från Ringhals strax söder om Göteborg.

Hon hittar stöd för den hållningen i Svenska Kraftnäts senaste så kallade kraftbalansrapport, men också i rapporten ”Stärka försörjningstryggheten”.

– För ett vanligt landbaserat vindkraftverk får man ut nio till elva procent i effektivitet, medan man från ett kärnkraftverk får ut 74 procent. Det är anledningen till att jag pratar om lagring och överföringskapacitet och baskraft, och att man måste se att vindkraft inte är lösningen för Västsveriges långsiktiga effektbrist, säger Busch.

När det gäller topplasttimmen, den timme på året då förbrukningen är som högst, bedömdes vindkraften denna vinter ”ha en tillgänglighet på 9 procent under topplasttimmen”, för kärnkraften beräknades den till 90 procent.

Den andra rapporten säger bland annat att 11 procent av den tillkommande effekten från landbaserade vindkraftverk kan räknas vara användbar, medan 74 procent för kärnkraften.

Myndigheten skriver: ”Olika kraftslag bidrar i olika omfattning till resurstillräckligheten, vilket speglas av deras kapacitetsfaktorer. Planerbar produktion, så som vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme, ger generellt ett större bidrag till resurstillräcklighet än väderberoende produktion per installerad effekt”.

Jämförelsen med topplasttimmen blir missvisande, menar dock branschorganet Svensk Vindenergis Lina Kinning.

– Siffran bygger på prognoser och inte hur vindkraften levererar och det är väl känt att topplasttimmen går att lösa på flera sätt.

Om den andra SvK-rapporten säger Lina Kinning:

– I den har man bara med själva produktionen, och har inte tagit hänsyn till bidrag från energilager eller användarflexibilitet, något som vi vet kan vara kostnadseffektiva sätt att lösa effektbristen. Har man inte med det i beräkningen syns det inte heller i resultaten.

Kinning pekar tillbaka på att regeringen nyligen sagt att ny kärnkraft motsvarande ”minst två storskaliga reaktorer” ska finnas framme ”senast 2035”.

– Det behöver tillkomma kring tio terawattimmar per år fram till 2045. Vilken produktion kan komma på plats före 2035? Vilka projekt finns det då? Det finns mycket havsbaserad vindkraft i pipeline och Ebba Busch har själv rådighet över 17 projekt på regeringens bord.

Samtidigt har till exempel Vattenfall sagt att de av ekonomiska skäl avvaktar att börja bygga parker till havs som redan fått tillstånd.

– Allt ligger inte i regeringens händer, det är sant, även om de ändrade förutsätningarna och drog tillbaka att staten skulle bygga ut transmissionsnätet till havs. Det har hänt mycket i omvärlden, kostnader har stigit, den politiska risken i Sverige har ökat.

Kinning bedömer att ”någon form av riskdelning kommer troligen att behövas även för vindkraften till havs om vi ska få till den elproduktion som krävs i tid”.

– Det viktiga nu är att regeringen på riktigt kopplar ihop närings- och energipolitiken.