I måndags lämnade finansminister Elisabeth Svantesson (M) över vårbudgeten. Och hon var optimistisk: ”Vi ser våren närma sig ordentligt i ekonomin, särskilt vad gäller inflationen”, sa hon och menade att det snart gick att driva en mer normal konjunkturpolitik. En bild av svensk ekonomi som Dagens industris ledarskribent Henrik Westman delvis delar:
”Äntligen, efter två års ökenvandring. Men vi har inte sett någon räntesänkning ännu, även om den troligen kommer i maj eller juni. Men det finns samtidigt många orostecken i vår omvärld. Inte minst vad som händer i den amerikanska ekonomin och i eurozonen.”
”Ränteförändringar är av stor vikt för den svenska ekonomin, med tanke på hur högt belånade svenskarna är jämfört med med andra befolkningar inom EU”, säger Frida Wallnor, politisk redaktör på Dagens industri, och fortsätter:
”Det märktes på det kraftiga tillväxttappet under de senaste årens räntehöjningar och kommer att märkas framöver när räntan börjar sänkas, att tillväxten stärks.”
Tobias Wikström, ledarskribent, tror att det kommer få till följd att regeringen till hösten börjar med skattesänkningar.
”Sen får vi se hur mycket av det som sugs upp av det politiska trycket att föra över mer pengar till kommuner och regioner. Det har ju dominerat debatten, oppositionen har drivit att den sittande regeringen har ställt till det för sjukvården, det kan man diskutera om det stämmer. Men det finns ett starkt politiskt tryck att föra över mycket pengar till till kommunerna och regionerna.”
Rysslands anfallskrig, den våldsamma upptrappningen i Israel-Palestina-konflikten och Irans missilattack mot Israel gör att de geopolitiska spänningarna fortsätter att öka, vilket också är en risk för svensk ekonomi.
”Jag tror att Israel känner sig tvingade att svara Iran på något sätt, frågan är hur. Men det gör också att Ukraina hamnar i bakvattnet av det som händer i Mellanöstern. Där är läget väldigt allvarligt och det finansiella stödet till Ukraina är ju högst osäkert”, säger Frida Wallnor.
I podden avhandlas också frågan om det finanspolitiska ramverket. Professorerna Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund skriver på Dagens Industris debattsida att ”den tidigare debatten om slopat överskottsmål till förmån för balansmål nu utvidgats till att även omfatta ett underskottsmål. Sverige har under gångna årtionden lagt för mycket resurser på fördelningspolitik och för lite på investeringar”, skriver de.
”Så är det verkligen. Det finns ett stort investeringsunderskott i svensk infrastruktur. Det behöver man inte vara professor för att se. Dilemmat är att Sverige fortfarande är ett rikt land. Vi är lågt skuldsatta. Vi skulle kunna sätta igång en massa projekt, men vi är bakbundna av regler som vi själva har satt upp om hur man får spendera skattebetalarnas pengar”, säger Tobias Wikström.
