Förslag: Inför offentlighetsprincip i friskolor

helskärm

En statlig utredning föreslår att offentlighetsprincipen ska gälla även för friskolor.

Samtidigt finns ett mildare förslag om en insynsprincip.

Liberalerna har de senaste dagarna gått ut med att de vill se en offentlighetsprincip för friskolor. I dag finns ingen sådan insyn i det privata skolväsendet.

Och under torsdagen presenterades en statlig utredning som föreslår just detta: De privata aktörerna ska jämställas med myndigheter vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen.

L: Enklaste vägen

Rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla också handlingar hos huvudmän för fristående skolor, förskolor och fritidshem, privat anordnad komvux samt utbildning i folkhögskolor. Förslaget föreslås träda i kraft 1 juli 2026.

– Vi vet hur offentlighetsprincipen fungerar i Sverige och det är det enklaste sättet att lösa det på, säger skolminister Lotta Edholm (L).

Samtidigt lämnar utredningen förslag om en så kallad insynsprincip, som inte går lika långt.

Friskolor skulle i så fall inte behöva hantera en begäran om en offentlig handling lika skyndsamt eller diarieföra lika noggrant som kommunala skolor. Det skulle enligt utredningen göra det lättare för friskolor att dölja information.

I Tidöavtalet står att det behövs en ”insynsprincip” i fristående skolor.

S: Otillräcklig

Insynsprincipen är otillräcklig, anser Åsa Westlund, utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna som får medhåll av partiledaren Magdalena Andersson:

– Jag vill veta var mina skattepengar går, säger hon.

Även lärarfacket Sveriges Lärare avfärdar förslaget om insynsprincip.

”Demokratins roll i skolan är grundläggande och det är därför märkligt att inte tillämpa offentlighetsprincipen i de skattefinansierade friskolorna, samtidigt som lärare ska undervisa om offentlighetsprincipens betydelse för den svenska demokratin”, skriver förbundsordförande Åsa Fahlén i ett mejl till TT.

I och med att Liberalerna svängde i frågan och nu vill se en offentlighetsprincip så finns det en majoritet i riksdagen för detta. Skolministern vill ändå försöka övertyga de andra Tidöpartierna att inte gå via riksdagen som man gjorde när oenighet fanns kring den nya könstillhörighetslagen.