DN Debatt. ”Regioner saboterar statens satsningar på psykvården”

Den psykiska ohälsan fortsätter att öka bland barn och unga, men även bland vuxna. I alla åldersgrupper stiger antalet besök i psykiatrin liksom antalet psykiatriska diagnoser. Hälso- och sjukvården har samtidigt svårt att erbjuda dessa patienter ett adekvat omhändertagande.

Av de som behövde behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin (bup) 2023 fick sju av tio vänta längre än vårdgarantin. Fler fick psykiat­riska diagnoser och utskrivningen av anti­depressiva läkemedel och adhd-­medicin ökade.

Också bland vuxna ökade förskrivningen av antidepressiva mediciner – trots att Socialstyrelsens nationella riktlinjer för depression och ångestsyndrom i första hand rekommenderar psykologisk behandling.

Det bristfälliga omhändertagandet bottnar i att behovet av psykiatrisk vård och psykologisk behandling i dag vida överstiger kapaciteten inom primärvården, den specialiserade vuxen­psykiatrin och bup.

Ett avgörande skäl till detta är bristen på nyckelkompetens. Exempelvis råder sedan flera år stor psykolog­brist på majoriteten av landets bup-mottagningar.

Det bristfälliga omhändertagandet bottnar i att behovet av psykiatrisk vård och psykologisk behandling i dag vida överstiger kapaciteten.

Hög personalomsättning, ökad arbetsbelastning, etisk stress, liten eller ingen möjlighet att påverka och dålig arbetsmiljö ligger ofta bakom varför många psykologer slutar och att verksamheterna får svårt att rekrytera nya.

Därutöver saknar flertalet psykiat­riska verksamheter i landets regioner specialistpsykologtjänster och specialistutbildade psykologer som har den fördjupade kunskap och kompetens som krävs för att hantera komplexa patientärenden. Även inom primär­vården råder stor brist på psykologer på många håll i landet.

För att komma till rätta med den eskalerande psykiska ohälsan har regeringen gjort stora satsningar. Bland annat har regeringen 2024 tillskjutit 1,5 miljarder kronor till regionerna för olika insatser inom området. En samordnare för suicidprevention har tillsatts och en nationell stödlinje öppen dygnet runt ska inrättas.

Regeringen har även uppdragit åt Socialstyrelsen att föreslå en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning inom psykiatrin och andra delar av vården där det råder personalbrist. Planen ska slutredovisas den 31 maj i år.

Paradoxalt nog gör regionerna nu sitt bästa för att motverka regeringens satsningar med omfattande besparingar.

Exempelvis varslar Region Östergötland 900 medarbetare; läkare och sjuksköterskor är undantagna men inte psykologer, vilket särskilt drabbar vård vid psykisk ohälsa. I flertalet regioner – exempelvis Sörmland, Uppsala, Värmland och Örebro – och kommuner har allmänt anställningsstopp för psykologer och andra professioner införts.

Exempelvis varslar Region Östergötland 900 medarbetare; läkare och sjuksköterskor är undantagna men inte psykologer, vilket särskilt drabbar vård vid psykisk ohälsa.

Anställningsstopp drabbar psykologer extra hårt eftersom de redan är kraftigt underrepresenterade. Region Värmland har trots psykologbrist till och med infört anställningsstopp för PTP-psykologer (psykologer under praktisk tjänstgöring ett år för att erhålla legitimation), vilket får direkt negativ effekt på försörjningen av psykologer lokalt.

Det som sker är helt oförsvarligt. Även om besparingarna är kortsiktiga för att hantera underskott i regionernas ekonomi 2024 riskerar de att få förödande konsekvenser, i form av stort lidande och höga kostnader på sikt.

Neddragningar i en redan otillräcklig vård kommer att innebära ett sämre omhändertagande för både de som söker för lättare psykiska ohälsotillstånd och patienter som lider av psykisk sjukdom. Konsekvensen blir försämrad patientsäkerhet och vårdkvalitet – liksom längre och svårare sjukdomsfall och ökat antal sjukskrivningar. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är det lika illa.

Neddragningar i en redan otillräcklig vård kommer att innebära ett sämre omhändertagande.

Psykologer och personal inom andra yrkeskategorier som tvingas lämna på grund av nedskärningar lär inte komma tillbaka. Bland medarbetare som blir kvar och drabbas av hög arbetsbelastning på grund av orimliga produktionskrav, lär en stor andel säga upp sig. Även dessa kommer i många fall inte att återvända utan fortsätta sina yrkeskarriärer inom helt andra sektorer.

Psykologförbundet uppmanar ansvariga politiker i landets alla regioner att dra tillbaka de drastiska nedskärningarna i vitala verksamheter där vårdbehoven är stora och som kommer att kräva nyanställningar inom något år. Tillskottet i vår­ändringsbudgeten om sex miljarder kronor till regionerna bör underlätta ett sådant beslut.

Passa på att städa upp och ta bort vård som ger tveksam eller ingen nytta för patienten. Använd tillfället som den ekonomiska krisen ger till att modernisera svensk hälso- och sjukvård.

Lämna den rådande, föråldrade och ineffektiva styrmodellen med fokus på en medicinsk profession i toppen – införliva i stället mer moderna multiprofessionella och lagbaserade arbetsformer, där psykologer med och utan specialistkompetens ingår som en självklar del i team och ledning.

Endast med rätt insatser och relevanta professioner inom hälso- och sjukvården kan vårdsökande i hela landet, även i rådande ekonomiska läge, erbjudas en patientsäker och hållbar vård som genomsyras av evidens, erfarenhet och tvärprofessionell kompetens.

Läs fler artiklar från DN Debatt.