Mer eller mindre i chock läser jag Tobias Lunds recension av fredagens konsert på Malmö Opera, ” Lovsång till livet”, där han tar heder och ära av Operaorkestern och Operakören. Det kan inte beskrivas som något annat än ett lustmord.

Jag undrar lite om vi verkligen var på samma konsert för min upplevelse var helt annorlunda på rad 19.

Där klingade orkester, kör och solist alldeles underbart och var för mig och säkert resten av publiken en stor konstnärlig upplevelse! Orkestern var bättre än någonsin och hade geist och precision. Tobias Lund har i sin iver att såga ner Malmö Operas konstnärliga kollektiv från sin gren, råkar såga av sin egen!

Att Malmö Opera inte har samma goda akustik som Malmö Live är ju en realitet som dom får leva och även med att numerären är en annan. Att, som Tobias Lund så enfaldigt, konstatera att MSO har en större ork i en nybyggd sal skapad för just konserter.

Att anföra det som ett argument för att publiken borde gå till Malmö Live istället är ju milt uttryckt ögonbrynshöjande.

Dirigenten Nesterowicz avfärdades som någon som gjort ”Väldigt fina saker med MSO” och det är ju ointressant eftersom han jobbade med Malmö opera den här gången. Vidare skriver han att tredje satsen i Sjostakovitjs tionde symfoni faller platt – och det är ju att beröva publiken den magi som vi eventuellt upplevde!

Slutligen att gång på gång hävda att MSO är större och ”vassare” och av en annan ork i en recension, är ju att helt spåra ur som recensent.

Lustmordet solkar ner publikens upplevelse och är häpnadsväckande i sin respektlöshet.

Nils Lennart Teddy Walter

Så skriver du en insändare