”Apotek och vård behöver en säker kommunikation”

I dagens uppkopplade samhälle är det svårt att förstå att receptets envägskommunikation är den vanligaste kontakten mellan läkare och farmaceuter på apotek. Detta är en god utgångspunkt för att fördjupa Johan Olofssons insiktsfulla debattartikel 4 april.

Recept kan ha varit felaktiga från början och ibland är det brist på ett läkemedel. Mycket kan hända under tiden receptet är giltigt. Därför måste det bli lättare för farmaceuten att hantera problemet och vid behov lätt kunna få kontakt med ansvarig läkare eller vårdenhet.

Läs mer: ”Farmaceuter borde få göra mer för att avlasta vården”

I dag saknas en säker kommunikation mellan apotek och vård. Det planeras inte ens trots att en dubbelriktad sådan föreslagits under många år, bland annat av stiftelsen Nätverk för läkemedelsepidemiologi (Nepi).

Ett projekt kring detta genomfördes inom den nationella läkemedelsstrategin 2018 på förslag från Apotekarsocieteten. Detta projekt beskrivs sedan fem år som ”genomförd aktivitet” på Läkemedelsverkets hemsida, utan vare sig föreslagna ansvariga eller handlingsplan …

Det är läkemedelsförmånen som styr att recept ska innehålla en viss förpackning, antal uttag och mängd per uttag. Ibland finns orsak att begränsa detta av medicinska skäl. Men i de flesta fall behöver inte läkaren ta ansvar för antal uttag och mängd per uttag. Detta skulle i stället kunna beslutas direkt av farmaceuten, under eget yrkesansvar utifrån förmånen. Det är då varken en ordination eller en förskrivning.

Nepi har tidigare lämnat förslag om hur situationen borde kunna hanteras när en patient på apoteket saknar recept på en pågående läkemedelsbehandling. I vissa situationer bör till exempel en mindre extra expediering kunna ses som redan täckt av förskrivarens medicinska ansvar. Detta beskrivs i en medicinsk kommentar i Läkartidningen av bland andra Mikael Hoffmann.

Att göra saker på samma sätt fast i datorn kallas att datorisera. Att digitalisera är en helt annan sak. Då arbetar man smartare genom att utnyttja möjligheterna med it. Dagens e-recept är ett frustrerande exempel på datorisering. Den nationella läkemedelslistan löser tyvärr inte det problemet.

Det finns också många andra frågor som vi som läkare och farmaceut ser skulle kunna lösas enklare, smartare och säkrare – inte minst när det gäller möjligheterna att i närtid kunna ge patienter med utbyte på apotek ett och samma namn på sin läkemedelsbehandling över tid, oavsett källa.

Det finns goda skäl för Apotekarsocieteten och Svenska läkaresällskapet att tillsammans med patientföreträdare ta ansvar för att åstadkomma en sådan samverkan för patientens bästa – gärna genom Nepi, som är en gemensam angelägenhet för de två föreningarna.

Mikael Hoffmann, överläkare och chef för Nätverk för läkemedelsepidemiologi (Nepi), en oberoende stiftelse inrättad av Sveriges riksdag. Medlem av Läkemedelsverkets vetenskapliga råd för humanläkemedel.

Björn Wettermark, farmaceut, professor och styrelseordförande för Nepi. Medlem av Läkemedelsverkets vetenskapliga råd för humanläkemedel.