Ny rapport ger stöd för lärares betygsdilemma

Bestämmelsen om att särskilt beakta resultatet i nationella prov i betygssättningen har inte fått förväntat genomslag bland lärare.

Det skriver Skolinspektionen i en ny rapport.

– Jag sa ju det, säger Sara Bruun, lärare i engelska.

Och får medhåll av kollegan Nicklas Mörk: 

– Vi har sagt hela tiden att det inte kommer att fungera. Det är en tandlös bestämmelse i ett system som inte fungerar.

Samtidigt kommer Skolverket med nya bestämmelser om bedömning av nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, samt engelska. En ny betygsmodell som får lärare att larma.

Proven ska vara kompensatoriska – vilket i praktiken innebär att kravet på E på två av delproven för ett godkänt resultat är borttaget.

”Ett skämt” skriver Sara Bruun, lärare i svenska och engelska, i en krönika på Vilärare.se.

Godkänd – utan att kunna läsa

– När du sätter betyg har du kunskapskrav och eleven måste ha nått E på alla delar. Men i de nationella proven kan du få godkänt på en enda del och ändå få ett E, säger Sara Bruun.

I svenska och svenska som andraspråk kan elever som får E på den muntliga delen, men F på läsförståelse och skrivning ändå bli godkända.

I engelska räcker det med C på den muntliga delen, men F på läs- och hörförståelse och uppsats för att få ett E. 

Och det får konsekvenser för lärarna.

– Det blir ännu svårare att motivera och förklara för elever och vårdnadshavare varför en elev som får godkänt på nationella provet inte får godkänt i slutbetyget, säger Nicklas Mörk.

Den nya rapporten sammanfattar de brister som uppkommit i inspektioner av betygssättning och bedömning, mellan 2021 och 2024 – och är den del i Skolinspektionens regeringsuppdrag att granska likvärdigheten i betygen.

”Omöjligt ta ansvar”

– Den tar upp alla aspekter av kritik som finns kring betygssättning, likvärdighet, lärarens roll och huvudmännens roll och ansvar. Och att det inte är möjligt för någon att ta ansvar för att systemet ser ut som det gör, säger Nicklas Mörk.

Skolinspektionens kritik handlar bland annat om stora avvikelser mellan resultatet i de nationella proven och betyg. 

– Det kan påverka elevers förutsättningar att ta sig vidare i sin utbildning om det inte sker på likvärdigt sätt, säger Maria Nyman, enhetschef på Skolinspektionen.

Här brister skolorna

Bristerna består bland annat i att det saknas arbetssätt för att omsätta den i praktiken, men också för att olika skolor och olika lärare på samma skola värderar de nationella proven olika.

– Det görs inte tillräcklig kalibrering och ges inte tillräckligt med tillfällen till sambedömning. Vi ser stor tilltro till lärare men tar rektor inte ansvar så tar man inte återkommande skillnaderna på allvar, säger Maria Nyman.

Sara Bruun kritiserar dock inte själva bestämmelsen om att lägga tyngd vid nationella prov.

– Jag tycker att de ska knytas ännu hårdare till betyg. Men då måste principerna hänga ihop. För att få ett E på provet måste eleven uppfylla alla aspekter på E. Samtidigt kan det inte vara små detaljer eller ett enda prov som fäller en elev. Men det måste vara en riktlinje på var nivån ligger, säger Sara Bruun.

I dag saknas möjlighet att avgöra om ett betyg är felaktigt, i förhållande till nationella provet.

– Ska vi behöva kunna slå fast det behöver vi ett värde för vad som är en avvikelse, säger Maria Nyman.

Bestämmelsen om nationella proven kom 2018 för att öka likvärdigheten i betygssättningen.

LÄS ÄVEN:

Sara Bruun: Att ”särskilt beakta” nationella proven – vilket skämt