Ekonomiassistenten Jenny räddar liv – jobbar extra som brandman

Det är måndag förmiddag och brandstationen i Storvreta utanför Uppsala är sånär som på tom som på Jenny Edlund Nummelin. Hon ska egentligen jobba hemifrån som ekonomiassistent för Svenska kyrkan, men har tagit en paus för att visa DN lokalerna.

– Förra veckan hade vi noll larm, då brukar vi säga att nu kan det hända när som helst.

I hennes ficka ligger en svart sökare, just så stor att den får plats i handflatan. När den piper måste hon vara beredd på det värsta. Det kan vara en villa som står i brand, ett hjärtstopp eller en allvarlig trafikolycka.

Hon är deltidsbrandman och vad som än händer ska hon dit och hjälpa till. Vare sig det är mitt i natten eller om hon sitter i ett möte med sitt andra jobb.

– I början sov jag med understället på. Nu när jag är mindre nervös hänger det bredvid sängen i stället.

Den svenska räddningstjänsten bygger på att frivilliga engagerar sig, särskilt på mindre orter. Enligt siffror från Brandmännens riksförbund jobbar enbart 5 000 personer som heltidsanställda brandmän. En lejonpart, 10 000 personer, jobbar som deltidsbrandmän eller RIB-personal (räddningstjänstpersonal i beredskap) som det officiellt kallas.

På stationen i Storvreta jobbar 26 personer och alla gör det vid sidan av andra sysselsättningar. Utöver Jenny Edlund Nummelin som är ekonomiassistent finns här både bilmekaniker och flera lärare.

– Jag hanterar vanligtvis fakturor och betalningar till Svenska kyrkans partners i olika delar av världen. Det är som natt och dag jämfört med att jobba här.

Hon har varit deltidsbrandman sedan slutet av 2022. Det hela började med att hon snubblade över ett inlägg på Facebook där stationen efterfrågade ny personal och annonserade ett öppet hus.

– Jag halkade in lite på ett bananskal. Jag fick göra ett test på stationen och efter det valde jag att skicka in min ansökan.

Att kunna bli deltidsbrandman är långtifrån en självklarhet för alla. När ansökan är inskickad gäller det att klara flera fysiskt krävande test. Därefter väntar flera tuffa utbildningar i att släcka bränder, klippa upp bilar och ta hand om skadade.

För Jenny fanns konditionen på plats när hon sökte. Styrkan har varit en större utmaning.

– Men många gånger är inte det avgörande, utan snarare att det finns ett par extra händer som kan göra något. Det är ett lagarbete. Att jag är mindre innebär också att jag kan få plats på ställen som andra inte kommer åt, kanske för att krypa in i en bil och hålla upp nacken åt en skadad person.

Utöver de fysiska hindren måste även arbetsplatsen godkänna uppdraget. När sökaren ringer måste hon infinna sig på stationen inom sex minuter.

– Jag har haft tur. Min arbetsgivare var positiv från början och jag har ett sånt jobb som jag kan lämna med kort varsel. Så som det har varit nu kan jag jobba hemifrån tre till fyra dagar i veckan.

Alla deltidsbrandmän arvoderas likadant. En vanlig jourtimme inbringar 30,3 kronor. Ringer larmet går timlönen upp till 331 kronor, för att därefter sjunka till 257 kronor de kommande timmarna. Man får även betalt för två timmars fysträning varje månad samt för övningar.

För Jenny Edlund Nummelin innebär det att hon tjänar uppemot 7 000 kronor extra i månaden, innan skatt.

Hälften av pengarna lägger hon i spargrisen inför en stundande köksrenovering. Den andra hälften lägger hon på familjen, till exempel genom att dryga ut semesterkassan.

Men det är inte pengarna som motiverar hennes engagemang.

– För mig handlar det om att hjälpa till, känna att jag gör en samhällsnytta. Jag får utvecklas och göra något annorlunda. Dessutom behöver de folk. Det är en win-win.

Det får plats fem personer i en vanlig brandbil. Jenny Edlund Nummelin sitter oftast på baksätets mittenplats, den som kallas för rökdykare två. Medan bilen skyndar mot olycksplatsen sätter hon på sig ryggsäcken med lufttuber som ska hålla henne vid liv när hon släcker bränder.

– Även om det är samma typ av larm kan det skiljas mycket åt. Ibland är adrenalinpåslaget mer påtagligt än annars. Mycket beror på vad vi vet att vi kommer att möta. Hör vi att skadade vid en trafikolycka är uppe och går kan jag trappa ner energin istället. Hör vi annat på radion trappar vi upp energin.

Under hennes dryga år som räddningspersonal har hon åkt på larm om hjärtstopp, trafikolyckor och en sprängning.

– I början kunde jag känna mig nervös. Hur ska jag lyckas med det här? Då har mina kollegor lugnat mig. ”Du är utbildad. Om du glömmer bort något går det alltid att fråga. Vi jobbar tillsammans och vi litar på varandra”. Det är väldigt fint att få vara tillsammans i den gemenskapen.

Läs mer:

Extrajobben som drygar ut kassan