Försvarsberedningen, där alla riksdagspartier ingår, föreslår att försvarets budget ska öka med 53 miljarder kronor till 2030. Men de har inte svaret på var pengarna ska komma ifrån.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill se en beredskapsskatt, riktad mot de med höga inkomster och kapitalvinster.

Annars är risken att försvarssatsningarna går ut över välfärden, varnar S försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist.

– De här beloppen är så stora att de riskerar att tränga ut andra angelägna behov i statskassan, säger han.

Han påpekar att vård, skola och omsorg också är en del av det som måste fungera i en kris eller krigssituation.

Hultqvist beklagar att partierna inte lyckats komma överens om finansieringen.

– Det är ett problem därför att en sån här överenskommelse står på bättre grund om man också har en gemensam syn på finansieringen, säger Hultqvist.

Statsminister Ulf Kristersson avfärdar dock en beredskapsskatt.

– Det är väl ingen hemlighet att partierna till vänster alltid ser skäl att höja skatten, och så är det den här gången också förutsätter jag. Men det är inte vår väg framåt, säger Ulf Kristersson.

Han pekar på att Sverige har välskötta statsfinanser och att det nu ljusnar i ekonomin. Men det kommer också att krävas prioriteringar.

– I den här säkerhetspolitiska tiden måste vi kunna prioritera det svenska försvaret, och jag uppfattar att det nu finns fullständig enighet om att det är en viktig politisk uppgift, säger Kristersson.

Exakt vilka områden som han kan tänka sig att dra ned på när prioriteringarna ska göras vill han inte svara på. Det blir en uppgift för kommande budgetförhandlingar.

Liberalernas Anna Starbrink framhåller att försvarsberedningen historiskt inte haft i uppdrag att lämna förslag på finansiering.

– Det är en ny idé från oppositionen och har bara handlat om från Socialdemokraternas sida att tvinga fram en ny skattehöjning via försvarsberedningen, och det vill vi andra inte gå med på, säger hon.