Patrik Kronqvist
Brännartelefoner. Så kallas de mobiler med kontantkort som främst används av kriminella som inte vill bli spårade och avlyssnade
På senare år har de även blivit vanliga i tv-huset vid Gärdet i Stockholm.
SVT tillåter nämligen inte medarbetarna att installera appen Tiktok i sina arbetstelefoner. Risken anses för stor att känsliga uppgifter kan läcka till den kinesiska säkerhetstjänsten.
Men eftersom redaktioner som Lilla Aktuellt ändå vill nå ut till de unga svenskar som använder appen har man köpt in ett antal telefoner som enbart används för att ladda upp klipp på Tiktok.
Public service-bolag utrustade med speciella ”burner phones” som jagar gilla-markeringar bland barn – det är en god illustration av västvärldens tvetydiga inställning till Tiktok.
■ ■ ■
Sälj Tiktok, annars förbjuds appen i USA.
Det är innebörden i en lag som president Joe Biden skrev under i förra veckan. Den ger det det kinesiska ägarbolaget Bytedance nio månader på sig att hitta en ny ägare till den populära videoappen.
Åtgärden är inte helt unik. Men den vittnar om ett skifte i synen på auktoritära regimers tillträde till de fria marknaderna i väst.
Demokratierna hade länge en självsäker syn på den egna samhällsmodellen. Diverse diktaturer var välkomna att finansiera religiösa institutioner, ge ut tidningar och köpa tv-stationer här, trots att det vore otänkbart att västerländska företag och församlingar skulle få göra detsamma där.
Våra öppna samhällen kommer ju ändå att vinna till slut – trodde vi.
På så vis har Tiktok kunnat bli den mest populära sociala medier-plattformen bland unga i väst – trots att amerikanska konkurrenter som Instagram, Youtube, Google och Facebook är blockerade i Kina.
Men västvärldens öppenhet har kommit att vändas mot oss. Inte bara i sociala medier, där utländska trollarméer försöker polarisera allmänheten och påverka val, och ser till att fejkade nyheter sprids som löpeldar. Därtill sprider moskéer fundamentalistiska islamtolkningar medan statsstyrda tv-kanaler pumpar ut propaganda och ytterkantspartier får generösa lån från utlandet.
I ett skymningsläge skulle det kinesiska kommunistpartiet inte tveka att använda den makten.
I debatten har fokus i regel riktats mot ryska påverkansförsök. Mer sällan talas det om den enorma möda som Kinas kommunistparti lägger på att tvinga andra länder till underkastelse.
Regimen i Peking använder alla verktyg du kan tänka dig, och några till.
Den pressar Hollywood-bolag att skriva om sina manus, straffar förlag som ger ut kritiska böcker, tystar dissidenter i utlandet genom att hota släktingar i Kina och initierar köp-bojkotter mot företag när anställa råkat säga något Kina-kritiskt. Den mutar västerländska politiker, infiltrerar parlament, sätter affärsmän från misshagliga länder i fängelse. Och så vidare.
Det är denna kreativa – och destruktiva – regim som i förlängningen kontrollerar Tiktok, även om företagets svenska taltrattar vill få dig att tro något annat. Kinesiska medborgare och företag är enligt lag skyldiga att bistå säkerhetstjänsten med information.
Det är därför som ett oräkneligt antal myndigheter och försvarsmakter världen över – i likhet med SVT – har tvingat sina anställda att radera appen. Risken att den används för spionage anses på tok för hög.
Men en ännu större fara med Tiktok är appens popularitet. Trots säkerhetsriskerna känner ju sig SVT ändå tvunget att publicera innehåll på plattformen, liksom för övrigt denna tidning. Det är förmodligen en klok bedömning.
På bara åtta år har Tiktok hunnit bli det första sociala nätmedium som på allvar utmanat de amerikanska nätjättarna i väst. Den har också blivit en allt viktigare plattform för nyheter och opinionsbildning – speciellt för yngre människor. Tiktok är enligt Internetstiftelsen den främsta nyhetskällan för svenska barn, jämte vanliga tv-kanaler. Mönstret är likartat i många andra länder.
Detta ger Tiktok ett enormt inflytande över västerländska sinnen. Hur man använder den makten är dock höljt i dunkel. Tidigare har det gjorts avslöjanden om hur tjänstens moderatorer har censurerat klipp med kritik mot Kinas behandling av uigurer.
Men eftersom varje användare får ett unikt flöde är det mycket svårt att bevisa huruvida algoritmerna gynnar visst material av politiska skäl.
I praktiken är möjligheterna dock oändliga. I en tajt valrörelse skulle Tiktok kunna visa upp fler negativa klipp om en kandidat som vill trotsa Kina i utrikespolitiken. Och inför ett avgörande om ett nytt vapenpaket till Ukraina skulle Rysslandsvänliga klipp kunna få bättre spridning. Och så vidare.
Fake news och storskaliga försök till informationspåverkan är visserligen stora problem även på andra plattformar. Men här handlar det om att en fientlig regim kontrollerar själva infrastrukturen. I ett skymningsläge skulle det kinesiska kommunistpartiet inte tveka att använda den makten. Att tro något annat är oförsvarligt naivt.
Västvärlden ska inte ändra sin samhällsmodell i grunden. Öppenheten är vår styrka. Men vi måste vara beredda att försvara den.
Då är ömsesidighet en rimlig princip. Företag och organisationer från länder med med press- och religionsfrihet ska självklart kunna driva tidningar, lansera sociala medier och öppna församlingar här. Men om påverkan bara är tänkt att gå åt ett håll bör vi dra en tydlig gräns.
Därför bör Sverige och EU följa USA:s exempel och förbjuda Tiktok.
Patrik Kronqvist är politisk redaktör och chef för Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.
LÄS MER: Varför är medierna så tysta om Reinfeldts Kina-affärer?
LÄS MER: Högern måste sluta vara naiv om Kina