Brottsbekämpning och klimat. Det vill svenska väljare att EU främst ägnar sig åt, enligt en mätning från DN/Ipsos.
Migration och stöd till Ukraina lyfts också fram som viktigt inför valet till Europaparlamentet.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2024-05-19 18:12
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/brottslighet-och-klimat-toppar-valjarnas-eu-agenda/
Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
- Följ dina intressen
- Nyhetsbrev
Den 9 juni är det val till Europaparlamentet. Svenska väljare ska fördela mandaten mellan 21 politiker från Sverige som ska vara med och fatta en lång rad tunga beslut i Bryssel de kommande fem åren.
En undersökning som DN/Ipsos har genomfört ger ett tydligt besked från väljarna om vad de svenska parlamentarikerna bör ägna sig år. Det är också ett besked som bär svensk särprägel.
Två områden dominerar på väljarnas agenda enligt DN/Ipsos: brottsbekämpning samt klimat och miljö, med en liten övervikt åt det förstnämnda.
EU bör fokusera på brottsbekämpning, anser 42 procent av de svarande. Ett uppenbart skäl är den våg av dödligt våld mellan kriminella gäng som fortsätter att plåga Sverige. Och på senare år har den internationella dimensionen av den organiserade brottsligheten blivit mer påtaglig, menar Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
– När svensk polis fick hjälp att knäcka krypterad kommunikation som Enchrochat för några år sedan kunde allmänheten se vad internationellt samarbete kan betyda, säger han.
Det har också blivit tydligt att de svenska gängen har förgreningar på många håll i Europa. Polisen har även beskrivit hur mordplaner på svensk mark orkestreras från utlandet.
De fem viktigaste frågorna
Vilken fråga tycker du är viktigast att EU arbetar med?
Grafik: DN Foto: Mickan Palmqvist/TT, Helena Larsson/TT, Henrik Isaksson/TT, Fredrik Sandberg/TT Källa: DN/Ipsos
Vid förra EU-valet 2019 uppfattade svenska väljare inte alls på samma sätt brottsbekämpningen som en fråga som borde upp på den europeiska nivån. Det svenska gängvåldet hade redan då eskalerat, men möjligen var den gränsöverskridande aspekten inte lika synlig.
Frågan är hur mycket svenska väljare kan hoppas på hjälp från EU. Uppenbart är i alla fall att väljare i andra EU-länder inte prioriterar saken lika högt.
– I det här avseendet liknar Sverige mer en del länder i Latinamerika, säger Nicklas Källebring, med hänvisning till de undersökningar som Ipsos gör på många håll i världen.
Klimatfrågan har länge hållits högt av svenska väljare i EU-valen och 40 procent lyfter fram den i DN/Ipsos nya mätning. Det blev topplaceringar även när DN/Ipsos ställde frågan 2014 liksom 2019.
Nu har EU dessutom blivit en ännu viktigare faktor i klimatpolitiken, med anledning av det stora lagstiftningspaketet Fit for 55 som klubbades förra året.
Klimat och miljö rankas högt av väljarna även i inrikespolitiken, men där ligger frågan ändå i skuggan av sjukvård, brottslighet och migration.
Även i synen på klimatet skiljer svenska väljare ut sig från övriga Europa. Frågan hamnar betydligt längre ner på dagordningen i andra länder, enligt Europaparlamentets Eurobarometer.
Migrationen har funnits med på väljarnas agenda även i tidigare val och nu hamnar den på plats tre. Drygt var tredje svensk väljare pekar ut området som viktigt. Den har varit en av mandatperiodens stora frågor i EU-parlamentet, och i våras nåddes en uppgörelse mellan länderna om hur flyktingar ska fördelas. Det är ett faktum att betydligt fler tar sig ut på livsfarliga vägar till Europa än vad medlemsländerna vill ta emot och frågan kommer därför att vara fortsatt het.
Årets EU-val får en särprägel av att det rasar ett storkrig i Europa. Stödet för Ukraina tar sig in på plats fyra med 22 procent på väljarnas lista. Nära förknippat med Ukraina är den mer allmänna frågan om europeiskt försvar som 20 procent av de svarande vill prioritera. Räknar man samman de här två posterna så är man uppe i nivå med den andel som pekar ut brottsbekämpning och klimat.
Brott, klimat och migration placeras högt i de allra flesta väljargrupper, även om nivåerna och rangordningen skiftar.
Tydligare blir skillnaderna när man ser till partipolitiska sympatier. Inom samtliga väljargrupper på oppositionens sida hamnar klimat och miljö och topp. Bland Tidöpartierna är det bara Liberalernas väljare som gör samma prioritering. De som röstar på Moderaterna, Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna prioriterar brottsbekämpning först. SD-väljarna skiljer ut sig genom att inte ha med miljö och klimat på sin topp fem.
Läs mer: Så försöker partierna locka unga på Tiktok inför EU-valet
Fortfarande få som känner till EU-valet
■ I Sverige hålls EU-valet den 9 juni men det är det få som känner till.
■ I DN/Ipsos aprilmätning är det 55 procent som uppger att valet hålls någon gång i år, en ökning från 45 procent i mars.
■ Endast 28 procent prickar in rätt månad.
■ Bäst kännedom om valet finns bland högutbildade och storstadsbor.
■ I det svenska valet utses 21 ledamöter för de kommande fem åren.
■ Parlamentet är EU:s enda direktvalda institution. Tillsammans med ministerrådet, som representerar medlemsländerna regeringar, lagstiftar parlamentet om klimat, migration och en rad andra frågor. Det blir sedan gällande lag även i Sverige.
■ Parlamentet är också med och beslutar om EU:s budget och vilka som ska bli kommissionärer.
Så gjordes undersökningen
● Ipsos har genomfört 1 252 intervjuer med röstberättigade personer under perioden 9-21 april. Utifrån ett slumpmässigt urval gjordes 628 intervjuer via sms-länk till en webbenkät. 624 digitala intervjuer gjordes med ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Syftet med kvoturval är att säkerställa representativiteten hos de svarande. Eftersom kvoturval tillämpas kan inte felmarginaler beräknas på traditionellt sätt.
● Frågan som ställdes var: Vilka av följande frågor tycker du är viktigast att EU arbetar med? Det var möjligt att ange flera svarsalternativ.
● För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.
