Frändén: Det är så här fotboll ska vara
Uppdaterad 01.19 | Publicerad 2024-05-07 23.47
PARIS. Det var en kväll för stora drömmar och känsliga fötter på Parc des Princes. En sådan där stjärnor föds och legender skrivs.
En sån som avgörs av 35-åriga tyska mittbackar.
Borussia Dortmund är i Champions League-final och det är så vackert, det är så välförtjänt.
Det är ett motto som följt Paris Saint-Germain under Qatar-eran, det vill säga den tideräkning som började kring 2010 och ännu inte har tagit slut. Rêver plus grand. Dröm större.
Det har ju kommit på skam några gånger under åren, så att säga, men i år kändes det som att det kanske faktiskt var dags.
Real Sociedad i åttondelsfinal, ett svajigt Barcelona i kvarten och så Dortmund i semi. PSG:s väg var inte direkt så svettig som på den andra halvan av slutspelsträdet. Det bådade gott.
0–1-underläge från förstamötet i Ruhr var inget som skrämde PSG-supportrarna inför returen. Den gula väggen skulle ju inte finnas på plats i Paris, det kändes praktiskt taget som att ett bortamål gick att räkna bort redan där.
Paris ultraskollektiv hade blivit så väl emottagna i Dortmund att man tackade för gästfriheten med ett tifo med Borussia Dortmunds klubbmärke. Det var en spektakulär gest, som de tyska ditresta supportrarna knappt vågade ta på allvar. Efter en stund vecklade man ut en ny tifodel med en PSG-buss som åkte ifrån det gula, ett ganska subtilt statement i en ganska uppskruvad situation.
Hade ingen magi i skorna
Klipp till 77:e minuten av matchen och ögonblicket då Mats Hummels vinklade in bollen i mål bakom Gianluigi Donnarumma. Hummels stod gravt offside och inte ens han själv trodde något annat, men det var ett ögonblick som kändes nästan komiskt definierande för matchen. Skulle ett ögonblick av tysk ålderdomlig briljans fälla avgörandet?
Svaret hade vi redan fått i början av andra halvlek, skulle det visa sig. Mats Hummels frigjorde sig från PSG-bevakning på en hörna och nickade lekande lätt in 0–1, 2–0 till tyskarna totalt.
Det var efter en första halvlek då Paris Saint-Germain hade framstått som oväntat ooljat och kantigt. Den laddning som Paris bubblat av hela veckan sedan förstamötet i Tyskland syntes inte mycket av i PSG-fötterna. Ousmane Dembélé, som vaknat sent under debutsäsongen i Paris och gjort ett rejält avtryck på vårkanten syntes knappt till idag. Kylian Mbappé, som gjorde sin sista europamatch på Parc des Princes, var habil men hade ingen magi i fotbollsskorna.
Anfallsmodellerna var sterila och ofarliga. Inläggen satt oftast på gula fötter. Dortmund gick mest på kontring och de var farligare när de väl fick chansen.
0–1 i inledningen av andra halvlek var en kalldusch för Parc des Princes, men inte ens med total tvåmålsledning och halvtimmen kvar kunde tyskarna slappna av. PSG ökade takten och mosade på vad de kunde. Ribbträffar lades till en stolpträffar, det blev fyra ikväll, sex över båda mötena för PSG.
Det såg verkligen inte ut att vara långt borta. Men det var verkligen ganska långt borta ändå.
Avspisade Mbappé som ingenting
För trots några läckor bakåt stod Mats Hummels där i all sin prakt och med sina fantastiska försvarskollegor och bildade en kedja runt eget straffområde.
Den 35-årige tyske mittbacken har tillbringat lejonparten av karriären i Borussia Dortmund, med några gästspel i Bayern München där han inledde proffsfotbollen. Han tillhör inte den fantastiska talangproduktion av Haalands och Isaks som lämnat Dortmund för större äventyr de senaste fem åren. Han tillhör de som tar Dortmund till det största äventyret av alla själv.
Ska vi också passa på och säga hej till högerbacken Julian Ryerson, som väl knappt ens var topp fem av tänkbara norrmän i en Champions League-final inför starten av säsongen, men som står där nu efter att ha avspisat Kylian Mbappé under kvällen som vore det ingenting.
Direkt efter slutsignal sprang Edin Terzic ut till de tillresta gula supportrarna i kurvan som vore han en av dem. Det är han också. Dortmunds tränare tillbringade goda delar av uppväxten i den gula väggen, ikväll var mest en av dem som klev ner på sidlinjen för att hjälpa till.
Hjärtevärmande att se
En halvtimme efter slutsignal – och nu har PSG:s spelare redan duschat och åkt hem och lagt sig – springer en handfull av Dortmunds spelare ut till kurvan igen för att fira med dem. Det är hjärtevärmande att se, också för en luttrad fotbollsmurvel som sett det mesta.
Dortmund är gula och svarta, humlan som inte borde kunna flyga. Hummels som flyger år efter år.
Nu har de tre veckor på sig att lämna Parc des Princes och förbereda sig för Champions League-final på Wembley. Det är vackert, det är välförtjänt. Det är så här fotboll ska vara när den är på riktigt.