Elbehovet i Sverige kommer att fördubblas på 10-15 års sikt och både kärnkraften och vattenkraften har sina begränsningar. Därför är det angeläget att vi som land börjar se potentialen i den småskaliga solkraften, skriver Elias Bülow, grundare av Hemsol.
Antalet solpaneler har ökat i Sverige de senaste åren. Höga elpriser i kombination med en vilja att skapa mer grön och förnybar elproduktion har gjort att allt fler husägare valt solpaneler som ett smart sätt att bättra på hushållsekonomin.
Energimyndighetens data har Hemsol tagit fram siffror som visar hur mycket solel som produceras på småhus. För Värmland är det närmare en sjudubbling av antalet solpaneler de senaste fem åren. Även om den här utvecklingen ser väldigt positiv ut bör vi komma ihåg att vi startar från i princip noll när det gäller solkraft i Sverige. Siffrorna ser med andra ord bättre ut än de egentligen är.
I Värmland, som ligger nära snittet jämfört med övriga län, finns en stor potential att öka produktionen. Idag använder mindre än var tionde småhusfastighet i länet solkraften som källa för elproduktion.
Skälen till att solenergin inte har byggts ut i Sverige i samma utsträckning som i många andra länder är flera.
Det första är givetvis vår placering på jordklotet. Solen är inte lika stark här som i exempelvis Spanien, där solenergi används nästan överallt både för att värma vatten och producera el. Modern och mer effektiv solenergiteknik gör dock denna faktor mindre avgörande.
Ett annat är konkurrensen från annan elproduktion. Kärnkraft och vattenkraft har i decennier levererat billig el i Sverige. Samhällsbehovet av el från solkraft har därför varit litet.
På senare tid har det emellertid blivit uppenbart att både kärnkraften och vattenkraften har sina begränsningar. För att bevara naturen vill vi inte exploatera fler älvar och nya kärnkraftverk tar åtskilliga år att bygga ut. Naturvärden sätter också ett tak för vindkraften som av många ses som en lösning.
Till detta kan vi också lägga den senare tidens räntehöjningar, vilket medfört att investeringar i nya energilösningar blivit betydligt dyrare för de flesta hushåll i Sverige.
Vi har alltså hamnat i en situation där elbehoven i samhället ökar samtidigt som utbyggnaden av ny elproduktion blir allt svårare. Elpriserna går då upp, vilket drabbar både hushållen och industrin.
Elproduktion genom solpaneler på hustaken har därför en viktig funktion att fylla. Den sänker det enskilda hushållets kostnader och bidrar samtidigt till att sänka elpriserna för alla.
Vill vi ge fler möjlighet att skaffa solpaneler finns det olika modeller. Ett särskilt Sol-ROT, där hela investeringskostnaden kan dras av i deklarationen, är antagligen enklast att införa.
En annan möjlig åtgärd vore att omforma dagens bidrag per såld Kwh till en mer stabil intäktsgaranti. Elprisernas svängningar skapar osäkerhet hos den som vill satsa på solpaneler och det finns inte heller något som säger att det alltid finns köpare av överskottselen.
Vad vi däremot vet är att elbehovet i Sverige kommer att fördubblas på 10-15 års sikt. Därför vore det mer rationellt att den ekonomiska risken ligger på staten och inte på den enskilde.
Oavsett modell är det angeläget att vi som land börjar se potentialen i den småskaliga solkraften.
Elias Bülow, grundare av Hemsol